<p>Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i Läkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som påverkar vid val av mätmetoder så att den viktigaste resursen kompetens fångas av lämpliga framgångsfaktorer och styrmått.</p><p>Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanställning av de framgångsfaktorer och styrmått som är lämpliga att använda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer på LV.</p><p>Resultat: För att tillförsäkra att kompetensen upprätthålls har ett behov av icke finansiella styrmått uppmärksammats. Det balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta behov. Vår litteratursammanställning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist på nyckeltal för att mäta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmått som är lämpliga för att mäta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mätningen är. LV betonar vikten av ett behov av daglig mätning för att kunna läsa av dagliga förändringar. Detta tyder på ett behov av nyckeltal i styrkortet framför enkätundersökningar. De vikigaste framgångsfaktorerna att mäta i ett styrkort för en kunskapsorganisation är framgångsfaktorer som berör trivsel och kompetensuppbyggnad vilka fungerar att mäta i form av nyckeltal. Dessa kan mätas via nyckeltal, exempelvis antal anställda med anställningstid som är mindre än ett år och sjukfrånvaro per total arbetstid. LV använder sig av ett rekryteringsmått (pågående rekryteringsärenden/antal anställda) vilket kan ses som ett komplement till tidigare studier då litteratursammanställningen inte uppvisat något tillämpbart nyckeltal för rekrytering. Den befintliga kompetensen lämpar sig bäst att mäta i enkätundersökningar eftersom det inte finns ett behov av daglig kontroll av befintlig kunskap i en kunskapsorganisation. Ovanstående resonemang tyder på att viss information lämpar sig bäst som daglig information i form av nyckeltal, medan annan lämpar sig bättre i form av enkät som en punktinsats.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-8930 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Edman, Camilla, Norström, Lill |
| Publisher | Uppsala University, Department of Business Studies, Uppsala University, Department of Business Studies, Uppsala : Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.002 seconds