Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av de inhemska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Som ett led i att minska klimatpåverkan från byggsektorn och öka medvetenheten om vilken betydelse olika materialval i byggskedet har för miljön avser regeringen att från den 1a januari 2022 införa krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. I denna rapport har livscykelanalyser utförts på fasadmaterialen puts, tegel, fibercementskivor och träpanel med syfte att belysa deras klimatpåverkan från produktionsskedet. Analyserna gjordes i enlighet med de riktlinjer Boverket satt upp vid införandet av krav på klimatdeklaration. Klimatdeklarationerna utfördes med hjälp av byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM 1.0 där klimatpåverkan från materialen som ingick i varje fasadalternativ togs fram genom produktspecifika miljövarudeklarationer i möjligaste mån. Varje material mängdades, datan matades sedan in i miljöberäkningsverktyget för att erhålla ett resultat. Resultatet av rapporten visade att träpanelen av värmebehandlad furu var den mest fördelaktiga ur miljösynpunkt och där fibercementskivor monterade på träläkt kom närmast efter. Putssystemet hade ett något högre utsläpp än fibercementskivorna men inte i närheten av så höga utsläpp som kom från tegelfasaden. Den hade så pass höga utsläpp av växthusgaser att den bedöms vara oaktuell som fasadalernativ om man strävar efter att sänka klimatpåverkan från byggprocessen. / The construction and real estate sector accounts for about one fifth of the domestic greenhouse gas emissions in Sweden. As part of reducing climate impact from the construction sector and raising awareness of the importance of different material choices in the construction phase for the environment, the Swedish Government intends to introduce requirements for climate declaration when constructing new buildings from 1 january 2022. In this report, life cycle assessments have been carried out on the façade materials plaster, brick, fiber cement boards and wood panels with the aim of illustrating their climate impact from the production stage. This is carried out in accordance with the guidelines set by Boverket when introducing requirements for climate declaration. The climate declarations were carried out with the help of the construction sector's environmental calculation tool BM 1.0 where the climate impact from the materials included in each facade alternative was produced as far as possible by product-specific environmental product declarations. The amount of each material was entered into the environmental calculation tool to obtain a result. The results of the report showed that the wood panel of ThermoWood was the most advantageous from an environmental point of view and that fiber cement boards mounted on wood substructure was the second best alternative. The plaster system had a slightly higher amount of emissions than the fiber cement boards, but nowhere near the amount of emissions produced by the brick façade. The brick façade had such high greenhouse gas emissions that it is considered not to be an alternative if the aim is to reduce climate impact from the construction process.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-173272 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Andersson, Jens |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds