Return to search

Risk management in small construction projects

The Swedish construction sector has for some time struggled with problems that result in increased costs, delays and faults. To sort out and analyse these problems, the federal government appointed a commission that produced the report "Skärpning gubbar" (2002). This report highlights that despite ongoing work with quality management and internal quality surveillance, improvements still lack. Risk management is about thinking ahead and calculating the risks and uncertainties involved in a project, which is mostoften part of the quality management system in an organization. The systems available have been developed to focus on medium to large sized projects, leaving behind the smaller projects needs, conditions and application. However, the smaller projects are an essential part of the construction sector, with 83% of all projects smaller than 15 MSEK.In this study the research questions have focused on the smaller projects and their tools and methods to handle risks, and how the theoretical framework in the field of risk management corresponds to routines in the involved companies. The study also presents previous research in the field of risk management in construction. Finally, the drivers and obstacles for risk management in small projects are also focused upon.An interview study was carried out to answer the research questions. Triangulation was done using document and literature searches. Ten projects were involved with three key role individuals in each; site manager and project managers from the client and construction company, totaling 28 interviews.The results from this study show a need for improvements regarding risk management in small sized construction projects. Present risk management lacks both system and application. The results also show that risk management education and training is low, almost non-existent, in the studied projects. Also, the management system is more of an obstacle than of beneficial use for efficient risk management, with frustrating routinesthat are too extensive. Previous research similar to this study shows that the reliance on the individual experience and background is high and that the most commonly used tools are different types of checklists. This could, however, not be considered systematic risk management. Critical to how risk management works at site are the individuals and their judgments. The management systems adopted on site have not been essential or in some cases not even of any use.This thesis, as well as the report "Skärpning gubbar" (2002), and previous research, show that merely using management systems is not enough to attain efficient control of construction projects. This thesis suggests continuing with research that focuses on theindividuals and their attitudes, the organizations culture and the maturity in relation to risk and risk management. / Den svenska byggsektorn har brottats med problem som resulterar i höga byggkostnader, förseningar och byggfel. För att komma till rätta med dessa problem tillsatte regeringen en kommission som 2002 presenterade sin rapport Skärpning gubbar. Här konstateras att det trots insatser på kvalitetssystem och utökad egenkontroll inte gett önskvärda resultat. Riskhantering handlar om att kunna förutse och beräkna risker och osäkerheter i ett projekt och ofta utgör det en del av de kvalitetssystem som tillämpas i företagen idag. De system som tagits fram har i huvudsak fokuserat på medelstora till stora projekt och de små projektens behov, förutsättningar och tillämpning av systemen har lämnats därhän. De små projekten utgör dock en väsentlig del av den svenska byggbranschen. 83% av antalet projekt är mindre än 15 miljoner sek. Många små förluster här ger i slutändan stort ekonomisk utfall på grund av antalet små projekt under ett år. I den här studien har forskningsfrågorna fokuserat på att ta reda på hur de små projekten hanterar risker samt hur väl de teoretiska ramverken inom riskhantering stämmer med de rutiner och riktlinjer som finns i de undersökta byggföretagen. Utöver detta inkluderar studien en genomgång av tidigare forskning inom riskhantering i byggprojekt. Slutligen har även studien sökt svar på vad som verkar som hinder och drivkrafter för att tillämpa riskhantering i små projekt. För att få svar på dessa forskningsfrågor har en intervjustudie genomförts och triangulerats med dokument- och litteraturstudier. Utifrån 10 entreprenadprojekt har tre nyckelroller; platschef, arbetschef och byggledare, i varje projekt intervjuats, totalt 28 intervjuer. Resultaten från den här studien visar att det finns behov av förbättringar inom riskhantering i små projekt. Den riskhantering som finns idag visar brister i såväl systematik som tillämpning. Resultaten visar även att utbildning inom riskhantering är låg, näst intill obefintlig, i de undersökta projekten. Det visar sig även att systemen i sig upplevs mer som hinder än som stöd för en effektiv riskhantering. Det finns en frustration över alltför omfattande rutiner. Tidigare forskning visar i likhet med den här forskningen att tilliten till egen erfarenhet och bakgrund är hög samt att det verktyg som används mest är olika former av checklistor. Dessa arbetssätt kan dock knappast anses uppfylla kriterierna för systematisk riskhantering. Det som är av betydelse för hur riskhanteringen har fungerat i dessa projekt beror till stor del på individen och dennes personliga bedömningar. De verksamhetssystem som finns har inte varit avgörande eller i vissa fall ens till någon nytta. / Godkänd; 2006; 20061120 (pafi)

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-18485
Date January 2006
CreatorsSimu, Kajsa
PublisherLuleå tekniska universitet, Byggkonstruktion och -produktion, Luleå
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeLicentiate thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationLicentiate thesis / Luleå University of Technology, 1402-1757 ; 2006:57

Page generated in 0.0103 seconds