Den ökande digitaliseringen av bygg- och anläggningsbranschen ses påverka hur upphandlingar och genomförandet av projekt idag görs. Digitaliseringen har öppnat upp nya dörrar för hur informationen kan hanteras och användas. Branschen och rådande forskning är överlagt enade om att det finns klara fördelar med att använda digitala hjälpmedel och BIM i byggprocessen. Det ses kunna medföra stora besparingar då det kan effektivisera arbetet under alla skeden i byggprocessen, att information inte går förlorad vid leveranser och skapa ett livscykelperspektiv för hantering av information i ett projekt. Trots de möjligheter och fördelar som BIM kan skapa sker inte införandet på bredare front. Det ses finnas problem för hur kravställning i förfrågningsunderlag utformas och tillämpas när det kommer till digitala verktyg och BIM. Genom att kartlägga vilka utmaningar som finns vid användandet av BIM och undersöka vad nuvarande kravställande underlag innehåller, syftar denna studie att tillföra något till området gällande kravställning av BIM-modeller, vilka tillämpningar som finns och vad som är viktigt att tänka på när BIM ska kravställas och användas i bygg- och anläggningsprojekt. Vidare ska de eventuellt begränsande faktorer som motverkar utvecklingen av digitala hjälpmedel i bygg- och anläggningsbranschen lokaliseras. För att besvara studiens forskningsfrågor genomfördes bland annat en fallstudie med fokus på hur produktionsplanering med BIM kunde användas i ett stort broprojekt med högtrafikerade vägområden för att säkerställa produktion, trafik och arbetsmiljö. För att få en djupare förståelse om hur BIM används i bygg- och anläggningsbranschen utfördes en kvalitativ intervjustudie, där ett antal personer med direkt koppling till området för studien intervjuades. För att även få en djupare förståelse om rådande kunskap och forskning om BIM i bygg- och anläggningsbranschen utfördes en litteraturstudie där områden som tillämpningar, fördelar, kravställning, kravnivå och utmaningar var centrala delar. Resultaten från studien visade på brister i kravställning av syfte och tillämpningar, struktur och hantering av kravställande underlag, kravställaning av detaljeringsnivåer i modellerna och att kunskap och utbildning är en begränsande faktor för utvecklingen i branschen. I slutsatsen presenteras de utmaningar som finns för kravställning och användning av BIM som framkommit i studien, vilka är syfte och val av tillämpningar, struktur i underlag, detaljeringsnivå i modell och utbildning och kunskap. Målet med studien var att ta fram en rekommendation över vad som är viktigt att tänka på vid kravställning av BIM och vad de kravställande underlagen bör innehålla när BIM ska användas som stöd i produktionsplaneringen. Effekten av studien är att hjälpa aktörer i bygg- och anläggningsbranschen att bli bättre på att upphandla, kravställa och agera i projekt där BIM ska användas som ett centralt arbetssätt. För att effektivisera införandet framkom behovet att ta fram ett standardiserat system för kravställning av tillämpningar med BIM och detaljeringsnivåer i modeller, öka tillgången till specialiststöd, tillsätta mer pilotprojekt och ge fler och mer frekvent uppföljd utbildning till personal så den digitala kompetensen höjs. De faktorer som studien lyfter fram ses alla som viktiga aspekter för att effektivisera och öka användandet av BIM i bygg- och anläggningsbranschen. Nyckelord: Kravställning, BIM, Produktionsplanering
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-74400 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lundström, Martin |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0113 seconds