This study is based on discussions with three focus groups on the issue of individuals' views on environmental responsibility in everyday life. Responsibility is the red thread that emerged from the empirical material from the focus groups and the theoretical framework. The discussions have been focused on whether the problems from household related environmental issues are caused by individual or structural reasons and whether they should be resolved through changes in individuals' behavior or helping structures. Car usage has been a particular focus, since from all household activities that is the one causing the greatest environmental impact (SCB 2015b). Objectively speaking, most participants argued that environmental problems are or should be easy to solve and that the solutions should involve influencing individuals' values and norms, thus referring to internal factors. Based on the individual's own situation, however, most participants indicated mainly external factors as obstacles from living out environmental responsibility in the way that they felt they should. Tendencies of various psychological and sociological defense mechanisms could be distinguished, which is an expected impact of the cognitive dissonance that many apparently are experiencing regarding environmental responsibility. Working for enabling structures is an important conclusion from this study. Regarding the car's role it is likely that it is about finding more ways of helping individuals to change their travel mode since the environmental impact of car usage is something that most people are aware of, but feel unable to change. Solutions must therefore involve external factors. / Denna uppsats bygger på samtal med tre fokusgrupper i frågan om individers syn på miljöansvar i vardagen. Ansvar är den röda tråd som vuxit fram mellan det empiriska materialet från fokusgrupperna och det teoretiska ramverket. Det har handlat om huruvida problem kopplade till hushållsrelaterade miljöfrågor är orsakade av individuella eller strukturella anledningar och om de bör lösas genom förändringar i individers beteenden eller hjälpande strukturer. Bilanvändningen har getts ett särskilt fokus, då det av hushållens olika aktiviteter är den som orsakar allra störst miljöpåverkan (SCB 2015b). Rent objektivt konstaterade de flesta deltagarna att miljöproblem är eller borde vara enkla att lösa, att lösningarna handlar om att påverka individers värderingar och normer, alltså inre faktorer. Utifrån individernas egen situation angavs dock främst yttre faktorer som hinder från att leva ut det miljöansvar på de sätt som de kände att de borde. Tendenser till olika psykologiska och sociologiska försvarsmekanismer kunde skönjas, vilka är väntade effekter av den kognitiva dissonans som många tycks uppleva i fråga om miljöansvar. Att arbeta för möjliggörande strukturer är därför en viktig slutsats. Gällande bilens roll, kan förmodas att det även här handlar om att hitta fler hjälpande sätt för individer att ändra färdsätt, då miljöeffekterna av bilanvändningen är något som de flesta är medvetna om men själva känner sig oförmögna att förändra. Lösningarna måste därför handla om yttre faktorer. / <p>Alternativ svensk titel:</p><p>Ingen kan inte göra allt, men alla kan göra något? - En komparativ studie om hur individer resonerar kring miljöansvar i vardagen</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-42030 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Tideström, Emma |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds