Following the rise of social media, the world has found itself in a hyperconnected state. Through the press of a button, it is today possible to reach every corner of the world. This has brought opportunities for freedom and liberation, but in the past years it has also become a danger for these ideas. The rise of disinformation has been declared a major threat to democracy and our society by several major institutions, one of them being the European Union. They have also made it clear that the tech companies, through whose products disinformation primarily spreads, not only inadequately prevent it, but also question if they have enough incentive to do so. The executive branch of the EU, the European Commission, has therefore put forth an action plan in which they outline their work going forward in mitigating the crisis. Comparing with previous research on the vital parts of disinformation, there are heavy indications that the EU’s work will focus on reactionary measures; discovery and sharing of data on ongoing disinformation campaigns between neighbouring and Member States, as well as societal media literacy efforts. For now, due to what seems to be a fear of over-regulating freedom of expression, the responsibility to battle creation and spread is left to the Code of Practice on Disinformation, a plan created by tech companies that hold the platforms that are center in the spread of disinformation. After a first yearassessment, the EU indicates that the results of this Code of Practice is unsatisfactory, and further action might be needed. / Med uppkomsten av sociala medier så befinner sig världen nu i ett hyperuppkopplat tillstånd. Genom ett simpelt knapptryck är det idag möjligt att nå hela världen. Med detta har vi sett möjligheter till en förhöjd frihet, men under de senaste åren finns det också exempel på när just idéer som dessa har satts under hård press. Ökningen av desinformation har förklarats ett stort hot mot demokrati och dagens samhälle av flera stora institutioner, en av dem den Europeiska Unionen. De har gjort tydligt att stora teknikbolag, genom vilkas produkter desinformation i synnerhet sprids, inte bara gör för lite för att förhindra det, men också ifrågasätter ifall de har tillräckligt med incitament för att göra det. EU:s verkställande gren, Europeiska Kommissionen, har därför satt fram en handlingsplan där de redogör för sitt arbete för att hantera krisen. I en jämförelse med tidigare forskning om de mest vitala delarna av desinformation så finns det tunga indikationer att EU:s arbete kommer att fokusera på reaktionära åtgärder: upptäckande och delning av data mellan grannländer och medlemsstater om pågående desinformationskampanjer, samt ansträngningar för samhällskunskap så som källkritik. I vad som verkar vara en rädsla för överreglering av yttrandefrihet lämnas ansvaret för bekämpningen av skapande och spridning till en desinformationspraxis skapad av de teknikföretag som har de plattformar som är centrala i spridningen av desinformation. Efter en första årsutvärdering indikerar dock EU att resultaten dittills ej är tillfredsställande, och att ytterligare åtgärder kan vara nödvändiga.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-283750 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Hjorth, Patric |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2020:723 |
Page generated in 0.0022 seconds