Background The incidence of traumatic brain injuries (TBI) is about 500 cases per 100,000 inhabitants per year, a majority of which are mild TBI (MTBI). The incidence of whiplash injuries is about 300/100,000/year. There are several similarities between MTBI and whiplash injuries with regard to the causes of injury (traffic crashes and falls), the demographic profile of the injured (mostly young persons), and the type of symptoms exhibited by some of the injured (for example head/neck pain, fatigue, irritability, impaired cognitive functioning, and depression). Main aim To investigate the epidemiology and long-term consequences in terms of symptoms, disability, and life satisfaction in cases of TBI and whiplash injuries in a well-defined population. Material and methods Data on frequencies and characteristics of TBI and whiplash injuries were extracted from the injury database at the emergency department (ED) of Umeå University Hospital (UUH). The results were presented as descriptive epidemiology. The 18-65 year-old persons who sustained an MTBI or whiplash injury in 2001, were provided a questionnaire three and five years after injury respectively, in which questions were asked about: Symptoms; Rivermead Post Concussion Symptoms Questionnaire (RPQ) Disability; Rivermead Head Injury Follow Up Questionnaire (RHFUQ) Life satisfaction; LiSat-11 A local reference population was used for comparison of the RPQ. A national cohort was used as reference for LiSat-11. Data on sick leave for the cases of whiplash injuries were analysed to calculate the cost to society for loss of productivity. Results In 2001, the incidence of TBI was 354/100,000/year. The mean age was 23 and 55% were men. Ninety-seven percent of the injuries were classified as mild (Glasgow coma scale 13-15). The main causes were falls (55%) and traffic related injury events (30%). In 8% of the cases (17% of the elderly persons) an intracranial bleeding was detected by using CT. The 3-year follow-up of the MTBI patients showed that women had more symptoms and disability (~50%) than men (~30%). Both women and men had more symptoms and lower life satisfaction compared with the reference population. The incidence of traffic-related whiplash injuries in adults was 235/100,000/year and the annual incidences were relatively stable during 2000-2009. Combining the incidences with national insurance data showed that the proportion of insurance claims decreased during the period. When looking at whiplash trauma following all causes of injury in 2001, traffic crashes caused 61% of the injuries and falls caused 14%. Neck fractures occurred in 3% of the cases. Five years after whiplash injury, the injured persons had more symptoms and lower life satisfaction than the references. Sick leave ≥15 days was granted in 14% of the cases of whiplash injuries. The median number of sick days was 298 and the cost of loss of productivity during the follow-up was 5.6 million USD. The frequencies of symptoms were relatively alike when comparing subjects with whiplash injuries to subjects with MTBI. Conclusion TBI and whiplash injuries are common, especially among young people, and the injuries render long-term symptoms, disability, and impaired life satisfaction in up to 50% of the cases. Symptoms exhibited are alike between the two types of injuries. The cost to society for loss of productivity is high, and there is a need for enhanced preventive measures aiming at reducing traffic-related injuries, sports injuries, alcohol-related injuries, and falls. Physical, mental, and social factors are important and should be addressed when examining and treating patients with persisting symptoms following TBI and whiplash injuries. / Bakgrund Skallskador utgör ett stort folkhälsoproblem, särskilt eftersom många som skadas är unga. Skallskador är också, parallellt med självmord, den vanligaste dödsorsaken hos ungdomar och unga vuxna. De flesta av skadorna klassas som ”lätta” i akutskedet men trots det så kommer en del av patienterna att drabbas av kvarstående besvär, t ex smärta, koncentrationssvårigheter, depression och nedsatt livstillfredsställelse. Whiplashskador är nästan lika vanligt förekommande som skallskador och uppkommer framförallt i trafikolyckor. Även fall- och sportskador orsakar emellertid ett betydande antal whiplashskador. I normalfallet avtar de akuta symptomen inom några veckor men en del av patienterna anger att de får kvarstående besvär. Ett flertal skademekanismer i nackens vävnader är kända men tyvärr svåra att verifiera eller utesluta. Huvudsyfte Att undersöka förekomsten av skallskador och whiplashskador i en väldefinierad population samt beskriva restsymptom, funktions-nedsättningar och livstillfredsställelse hos de drabbade tre till fem år efter skadan. Material och metod Förekomsten av skadorna (Studie I, III och IV) Studierna baseras på skadedatabasen vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå (NUS). I skadedatabasen registreras alla patienter som söker till akutmottagningen efter en skadehändelse, ca 10 000 fall per år. När patienterna anmäler sig i receptionen tilldelas de en skadejournal som de själva fyller i i väntan på att bli undersökta. När patienter inkommer med svårare skador får anhöriga i möjligaste mån fylla i journalen. Primärvårdens jour har under åren för studiens genomförande varit belägen på akutmottagningen under kvällar, nätter och helger vilket inneburit att de få skadefall som konsekvent missats har varit lättare skador som behandlats dagtid på vårdcentralerna i upptagningsområdet. Långtidsuppföljning (Studie II, III och V) En uppföljande enkätundersökning bestående av ett antal validerade frågeformulär skickades till alla skall- och whiplashskadade patienter i arbetsför ålder tre respektive fem år efter skadehändelsen. De frågeformulär som analyserades var: För symptom: Rivermead Post Concussion Symptoms Questionnaire (RPQ) För funktionsnedsättning: Rivermead Head Injury Follow Up Questionnaire (RHFUQ) För livstillfredsställelse: Life Satisfaction-11 (LiSat-11) För smärta (hos de whiplashskadade): Visual Analogue Scale (VAS) Resultaten från RPQ och LiSat-11 jämfördes med sedan tidigare tillgängligt material från åldersmatchade referenspopulationer. När det gäller de whiplashskadade genomfördes en femårsuppföljning avseende sjukskrivning. Data från Försäkringskassan analyserades och samhällskostnaden för produktionsbortfall beräknades baserat på den genomsnittliga kostnaden för en årsarbetare. Resultat Förekomsten av skallskador vid NUS under 2001 var 354 skadade per 100 000 invånare. Medelåldern på de skadade var 23 år och 55% var män. Andelen lätta skallskador var 97%. Fallolyckor orsakade flest skador (55%) och trafikolyckor var näst vanligast (30%). Minst 17% av patienterna (ofta medelålders personer) var alkoholpåverkade. Hos 8% av patienterna (17% av personer över 65 år) upptäcktes blödningar i hjärnan. I uppföljningen efter tre år noterades att de skallskadade patienterna i arbetsför ålder hade högre symptomfrekvens och lägre livstillfredsställelse än referenspopulationerna. Kvinnorna rapporterade högre förekomst av symptom och funktionsnedsättning än männen. Funktionsnedsättning av varierande grad samt så kallat postkommotionellt syndrom (med förekomst av minst tre specificerade symptom) fanns hos ca 50% av kvinnorna och hos ca 30% av männen. Medelförekomsten av whiplashskador till följd av trafikolyckor var under 2000-2009 235 fall per 100 000 invånare och år. Sammantaget var förekomsten relativt stabil under perioden; en ökning med 1% per år noterades. När siffrorna matchades mot data från Försäkringsförbundet noterades en minskning av andelen försäkringsärenden under perioden. 2001 års incidens av akuta whiplashskador efter alla typer av skadehändelser var 383 skadade per 100 000 invånare. Könsfördelningen var 56% män / 44% kvinnor och medelåldern var 32 år. Trafikolyckor orsakade 61% av whiplashskadorna medan fallolyckor stod för 14%. Frakturer i nacken var ovanliga och hittades hos 3% av patienterna. I femårsuppföljningen av whiplashpatienter i arbetsför ålder noterades att de hade högre frekvens (ca 50%) av symptom samt lägre livstillfredsställelse än referenspopulationerna. Funktionsnedsättning av varierande grad fanns hos ca 50% av patienterna. Kvinnorna skattade sin smärta högre än männen men i övrigt fanns ingen könsskillnad beträffande förekomsten av symptom, funktionsnedsättning och livstillfredsställelse. Vid jämförelse mellan whiplashskadade och skallskadade noterades att förekomsten av symptom med några få undantag inte skilde sig åt mellan grupperna. Fjorton procent av de whiplashskadade blev sjukskrivna i mer än 14 dagar. Sjukskrivningens medianlängd var 298 dagar och i 3% av fallen fortskred sjukskrivningen under hela 5-årsperioden. Trafikskadade sjukskrevs oftare än fallskadade och noterbart är också att nackfrakturer ej resulterade i längre sjukskrivningar än mjukdelsskador. Samhällskostnaden för produktionsbortfall var i snitt ca 600 000 kr per sjukskrivning. Konklusion Avhandlingen bidrar med nya grunddata som ytterligare förstärker bilden av att skallskador och whiplashskador är vanliga och att det framförallt är unga personer som drabbas. Grad och typ av kvarstående besvär är likartade efter båda skadetyper. Samhällskostnaden för skadorna är hög och lämpliga områden för skadepreventivt arbete tycks vara fallskadeprevention, trafikskadeprevention, skadeprevention inom hästsport, fotboll och ishockey samt prevention av alkoholrelaterade skador. Både fysiska, psykologiska och sociala faktorer inverkar på läkningsförloppet och symptombilden efter skadorna och det är viktigt att utvärdera och behandla patienterna med utgångspunkt från detta.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-61412 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Styrke, Johan |
| Publisher | Umeå universitet, Kirurgi, Umeå : Umeå Universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Umeå University medical dissertations, 0346-6612 ; 1526 |
Page generated in 0.0033 seconds