I genomsnitt tillbringar människan större delen av sitt liv inomhus och därför är det viktigt med ett bra inomhusklimat. I Swecos kontor i Uppsala finns det ett missnöje med det termiska klimatet vilket är en del av inomhusklimatet. Kontoret är utformat som ett kontorslandskap med stora fönster. Syftet med detta arbete är att få mer kunskap om termiskt klimat vid stora fönster och glasfasader. Målet är att identifiera orsakerna till missnöjet med det termiska klimatet och att ge kunskapsåterkoppling till kommande projekteringar. I arbetet görs en litteraturstudie för att skapa en teoretisk referensram. Efter det så görs en förstudie för att förstå nuläget och få en bild av missnöjet. Beräkningar, simuleringar och mätningar görs för att utesluta och identifiera orsaker till missnöjet. I arbetet gjordes effektberäkningar på värmebalans vilket visade att effektbehovet var tillgodosett i de två zonerna som studerats. Klimatsimuleringar i de två zonerna utfördes i simuleringsprogrammet IDA Klimat och Energi, där resultaten från simuleringarna höll sig inom kravgränser. Något som däremot inte kan simuleras är lufthastigheter. Mätningar på lufttemperatur och yttemperatur utfördes i de två zonerna. I den ena zonen stämde inte mätvärden överens med börvärdet från rumsenheten. I den andra zonen uppskattades fönsterglasets värmegenomgångskoefficient till 1,3 W/(m2K) vilket kan jämföras med den projekterade värmegenomgångskoefficienten för hela fönstret som är 0,8 W/(m2K). Vid beräkning av lufthastighet från kallras i vistelsezonen användes formler från en studie gjord av Heiselberg. Vid en dimensionerande vinterutetemperatur på -19 °C, en innetemperatur på 22 °C och en fönsterhöjd på 2,4 meter låg lufthastigheten på kravgränsen 0,15 m/s med en värmegenomgångskoefficient på 0,8 W/(m2K) och över kravgränsen med en värmegenomgångskoefficient på 1,3 W/(m2K). Slutligen visade resultaten från arbetet att i den första zonen identifierades orsaken till missnöjet med att styrningen av de klimatstyrande installationerna inte fungerade som tänkt. I den andra zonen identifierades orsaken till missnöjet med att ingen värmekälla användes under fönster för att motverka kallras. Värmekälla under fönster skulle behövas enligt beräkningar från arbetet och enligt litteraturstudien som gjordes i arbetet. Med material från arbetet skapas ett dokument om kallras som kunskapsåterföring till Sweco. Nyckelord: Termiskt klimat, Klimatsimulering, Värmebalans, Kallras, Stora fönster / On average, humans spend most of their life indoors and that is why it is so important to have a good indoor climate. At Sweco ́s office in Uppsala there is a dissatisfaction with the thermal climate, which is a part of the indoor climate. The office is designed with an office landscapes and large windows. The purpose with this project is to get more knowledge about thermal climate within large windows and glass facades. The goal with this project is to identify the reasons for the dissatisfaction with thermal climate and to provide knowledge feedback to the company’s future projects. In the project, a literature study is being conducted to create a theoretical framework. After that, a preliminary study is made to understand the current situation and to get a picture of the dissatisfaction. Calculations, simulations and measurements are made to exclude and identify reasons for the dissatisfaction. In the project calculations on heat balances were made and the calculations showed the power requirement was met in the two zones studied. Climatic simulations in the two zones were conducted in the simulation software IDA Indoor Climate and Energy, where the results from the simulations were within limits. However, something that cannot be simulated is air velocities. Measurements of air temperature and surface temperature were performed in the two zones. In one zone, the measured values did not match the set point from the room unit. In the other, the window glass heat transfer coefficient was estimated to be 1,3 W/(m^2)K, which is comparable to the projected heat transfer value for the entire window, which is 0,8 W/(m^2)K. When calculating air velocity from cold downdraught in the residential zone, Heiselberg formulas were used. At an outdoor design temperature for winter of -19 degrees Celsius, an indoor temperature of 22 degrees Celsius and a window height of 2,4 meters, the air velocity result at the 0,15 m/s limit when the heat transfer value was 0,8 W/(m^2)K and resulting in a value above the limit when the heat transfer value was 1,3 W/(m^2)K. Finally, the results showed that in the first zone, the reason for the dissatisfaction was identified with the fact that the control of the climate control installations did not work as intended. In the second zone, the reason for the dissatisfaction was identified that no heat source was used under windows to prevent cold downdraught. Heat source under windows would be needed according to calculations from work and according to the literature study that was done in this work. With material from the work, a document is created about cold downdraught as knowledge feedback to Sweco. Keywords: Thermal climate, Climate simulation, Heat balance, Cold downdraught, Cold downdraft, Large windows
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-324777 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Ståhlman, Isak |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för fysik och astronomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds