Hållbarhetsfrågor har de senaste åren fått en större roll i samhället. Konsumenter, investerare och andra intressenter har med sin ökade medvetenhet av klimatpåverkan börjat leta sig till hållbara alternativ. På grund av det måste även företagen anpassa sig och vara aktiva när det kommer till hållbarhetsfrågor för att vara ett attraktivt val bland konkurrenterna och för att inte hamna i blåsväder. Hållbarhetsrapportering har varit ett verktyg för företagen att informera intressenterna om sin hållbarhetspåverkan, positiv likväl som negativ. Det har sedan 2014 varit obligatoriskt för större företag att hållbarhetsrapportera men vad denna rapport ska innehålla har inte reglerats i någon större utsträckning. Man har nu sett en ökad efterfrågan bland intressenterna som önskar en ökad jämförbarhet mellan företagen, minskad greenwashing samt en ökad transparens och tillförlitlighet kring hållbarhetsinformationen från företagen. För att möta intressenternas behov infördes januari 2024 ett nytt hållbarhetsdirektiv som man valde att kalla CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). CSRD innebär i korthet att innehållet i företagens hållbarhetsrapport kommer att regleras. Man kan således inte välja lika fritt vad som tas med och vad som ska utelämnas. Införandet av CSRD kommer även innebära att hållbarhetsrapporten ska granskas av en extern revisor i större utsträckning än tidigare. Detta direktiv kommer att beröra en stor mängd företag och deras revisorer. Det finns dock en delad syn på de faktiska konsekvenserna av hållbarhetsrapportering och om det nya direktivet är rätt väg att gå. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning svenska kvalificerade revisorer har till införandet av CSRD och hur de tror att deras klienter kommer att påverkas. Revisorer bedöms besitta en stor kunskap inom ämnet hållbarhetsredovisning och deras inställning är därför intressant att studera. Vidare är syftet även att ta reda på om revisorernas förväntansbild av CSRD skiljer sig beroende på vilken kunskap de besitter. Studien bygger på en kvanitiativ forskningsstrategi, ur det positivistiska synsättet. Resultatet visar signifikanta bevis för att svenska revisorer tror att det nya hållbarhetsdirektivet kommer att leda till minskad greenwashing, minskad informationsasymmetri och en ökad tillförlitlighet. Dessa effekter är i linje med vad man i framtagandet av CSRD sa att man ville åstadkomma. Studiens resultat visar även signifikanta bevis för att en revisor med högre kunskap har en positivare förväntansbild av effekterna av CSRD än vad en revisor med lägre kunskap har.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-225484 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Lundgren, Emma, Nilsson, Elias |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds