Cyberattacks against critical infrastructures has been a growing problem for the past couple of years. These infrastructures are a particularly desirable target for adversaries, due to their vital importance in society. For instance, a stop in the operation of a critical infrastructure could result in a crippling effect on a nation's economy, security or public health. The reason behind this increase is that critical infrastructures have become more complex, often being integrated with a large network of various cyber components. It is through these cyber components that an adversary is able to access the system and conduct their attacks. In this thesis, we consider methods which can be used as a first line of defence against such attacks for Cyber-Physical Systems (CPS). Specifically, we start by studying how information leaks about a system's dynamics helps an adversary to generate attacks that are difficult to detect. In many cases, such attacks can be detrimental to a CPS since they can drive the system to a breaking point without being detected by the operator that is tasked to secure the system. We show that an adversary can use small amounts of data procured from information leaks to generate these undetectable attacks. In particular, we provide the minimal amount of information that is needed in order to keep the attack hidden even if the operator tries to probe the system for attacks. We design defence mechanisms against such information leaks using the Hammersley-Chapman-Robbins lower bound. With it, we study how information leakage could be mitigated through corruption of the data by injection of measurement noise. Specifically, we investigate how information about structured input sequences, which we call events, can be obtained through the output of a dynamical system and how this leakage depends on the system dynamics. For example, it is shown that a system with fast dynamical modes tends to disclose more information about an event compared to a system with slower modes. However, a slower system leaks information over a longer time horizon, which means that an adversary who starts to collect information long after the event has occured might still be able to estimate it. Additionally, we show how sensor placements can affect the information leak. These results are then used to aid the operator to detect privacy vulnerabilities in the design of a CPS. Based on the Hammersley-Chapman-Robbins lower bound, we provide additional defensive mechanisms that can be deployed by an operator online to minimize information leakage. For instance, we propose a method to modify the structured inputs in order to maximize the usage of the existing noise in the system. This mechanism allows us to explicitly deal with the privacy-utility trade-off, which is of interest when optimal control problems are considered. Finally, we show how the adversary's certainty of the event increases as a function of the number of samples they collect. For instance, we provide sufficient conditions for when their estimation variance starts to converge to its final value. This information can be used by an operator to estimate when possible attacks from an adversary could occur, and change the CPS before that, rendering the adversary's collected information useless. / De senaste åren har cyberanfall mot kritiska infrastructurer varit ett växande problem. Dessa infrastrukturer är särskilt utsatta för cyberanfall, eftersom de uppfyller en nödvändig function för att ett samhälle ska fungera. Detta gör dem till önskvärda mål för en anfallare. Om en kritisk infrastruktur stoppas från att uppfylla sin funktion, då kan det medföra förödande konsekvenser för exempelvis en nations ekonomi, säkerhet eller folkhälsa. Anledningen till att mängden av attacker har ökat beror på att kritiska infrastrukturer har blivit alltmer komplexa eftersom de numera ingår i stora nätverk dör olika typer av cyberkomponenter ingår. Det är just genom dessa cyberkomponenter som en anfallare kan få tillgång till systemet och iscensätta cyberanfall. I denna avhandling utvecklar vi metoder som kan användas som en första försvarslinje mot cyberanfall på cyberfysiska system (CPS). Vi med att undersöka hur informationsläckor om systemdynamiken kan hjälpa en anfallare att skapa svårupptäckta attacker. Oftast är sådana attacker förödande för CPS, eftersom en anfallare kan tvinga systemet till en bristningsgräns utan att bli upptäcka av operatör vars uppgift är att säkerställa systemets fortsatta funktion. Vi bevisar att en anfallare kan använda relativt små mängder av data för att generera dessa svårupptäckta attacker. Mer specifikt så härleder ett uttryck för den minsta mängd information som krävs för att ett anfall ska vara svårupptäckt, även för fall då en operatör tar till sig metoder för att undersöka om systemet är under attack. I avhandlingen konstruerar vi försvarsmetoder mot informationsläcker genom Hammersley-Chapman-Robbins olikhet. Med denna olikhet kan vi studera hur informationsläckan kan dämpas genom att injicera brus i datan. Specifikt så undersöker vi hur mycket information om strukturerade insignaler, vilket vi kallar för händelser, till ett dynamiskt system som en anfallare kan extrahera utifrån dess utsignaler. Dessutom kollar vi på hur denna informationsmängd beror på systemdynamiken. Exempelvis så visar vi att ett system med snabb dynamik läcker mer information jämfört med ett långsammare system. Däremot smetas informationen ut över ett längre tidsintervall för långsammare system, vilket leder till att anfallare som börjar tjuvlyssna på ett system långt efter att händelsen har skett kan fortfarande uppskatta den. Dessutom så visar vi jur sensorplaceringen i ett CPS påverkar infromationsläckan. Dessa reultat kan användas för att bistå en operatör att analysera sekretessen i ett CPS. Vi använder även Hammersley-Chapman-Robbins olikhet för att utveckla försvarslösningar mot informationsläckor som kan användas \textit{online}. Vi föreslår modifieringar till den strukturella insignalen så att systemets befintliga brus utnyttjas bättre för att gömma händelsen. Om operatören har andra mål den försöker uppfylla med styrningen så kan denna metod användas för att styra avvängingen mellan sekretess och operatorns andra mål. Slutligen så visar vi hur en anfallares uppskattning av händelsen förbättras som en funktion av mängden data får tag på. Operatorn kan använda informationen för att ta reda på när anfallaren kan tänka sig vara redo att anfalla systemet, och därefter ändra systemet innan detta sker, vilket gör att anfallarens information inte längre är användbar. / <p>QC 20210820</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-299845 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Alisic, Rijad |
| Publisher | KTH, Reglerteknik, Stockholm |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds