The aim of this thesis is to contribute to knowledge regarding affordances and constraints of mathematics in vocational education. Different theories, i.e. theory-guided bricolage, has been used for the analyses. In the different articles grounded theory, hermeneutics and Kennewell's model about affordances and constraints were applied. Data has been collected from documents and reports.The first article analyses what methods and theories that has been used by researchers to uncover mathematics in vocational education. The development is going in the direction to use many methods at the same time and the technical development has made this possible. Results from earlier research shows that mathematics is invisible, hidden in black boxes and something existing as silent knowledge. In order to uncover mathematics the researcher has to know the subject.The second article gives an historical overview of the role of mathematics in vocational education to this day from the days of the guild when the master was responsible for the education to the upper secondary school of today when the pupils are being taught in Mathematics, course A, by the mathematics teacher. The third article is an analysis of a development project in a vocational program with the purpose to develop cooperation between teachers of mathematics and teachers in the vocational subjects. The results indicate that the historical overview can help to explain that even today it is hard to make cooperation happen between categories of teachers with different conditions and educational background. The analysis of the development project that took place after the reform in 1994 pointed at possibilities, but that it takes time and support is required from the school leaders. The pupils had deficient preknowledge in mathematics but became more motivated and achieved better when they were taught by teachers who had cooperated before and in class with the other teachers.The results indicate that it is relevant to carry out in-service training with different categories of teachers to be prepared for the possibility to get time to meet and discuss content and teaching in mathematics and in the vocational subjects. It is important to document results from in-service training and to link researchers for support and to disseminate results to other schools and groups nationally and internationally through publications and conferences. / Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om matematikens möjligheter och begränsningar i yrkesutbildningar. Vid analysen har flera olika teorier använts s.k. theory-guided bricolage. I de olika artiklarna har grounded theory, hermeneutik respektive teorin om affordances och constraints använts. Data har hämtats från dokument och rapporter.Den första artikeln analyserar vilka metoder och teorier som använts av forskare för att få syn på matematiken i yrkesutbildningar. Utvecklingen har gått mot att använda flera metoder samtidigt och den tekniska utvecklingen har gjort detta möjligt. Resultat från tidigare forskning visar att matematiken är osynlig, gömd i svarta lådor eller något som bara finns som tyst kunskap. För att kunna "se" matematiken måste forskaren vara ämneskunnig.Den andra artikeln ger en historisk genomgång av matematikens roll i yrkesutbildningar fram till i dag, från skråväsendets dagar då mäster hade hand om hela utbildningen inklusive matematiken till dagens gymnasieskola där alla elever undervisas i Matematik, kurs A av matematiklärare.Den tredje artikeln är en analys av ett utvecklingsprojekt på ett yrkesprogram som handlade om att utveckla samarbete mellan lärare i karaktärsämnet och matematikämnet. Resultatet pekade på att den historiska genomgången från skråväsende fram till våra dagar kan förklara att det fortfarande är svårt att få till stånd samarbete eftersom lärarkategorierna har olika förutsättningar och utbildningsbakgrund. Analysen av utvecklingsprojektet som genomfördes efter gymnasiereformen 1994 pekade på möjligheter, men att det tar tid och att det kräver stöd av skolans ledning. Eleverna hade bristande förkunskaper i matematik men blev mer motiverade och presterade något bättre när de undervisades av lärare som hade samverkat före och i genomförande av undervisning.Resultaten indikerar att det är relevant att genomföra fortbildning för lärare av olika kategorier för att dessa skall beredas möjlighet att få tid att mötas och diskutera innehåll och undervisning i matematik och karaktärsämnena. Det är viktigt att dokumentera resultat från forbildning och att knyta forskare som stöd vid fortbildning samt att kunna sprida resultaten utanför den egna skolan både nationellt och internationellt genom publikationer och konferenser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-17359 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Lindberg, Lisbeth |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, Luleå |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Licentiate thesis / Luleå University of Technology, 1402-1757 |
Page generated in 0.0172 seconds