The aim of the essay is to investigate the use of history of the inventor and Nobel prize winner Gustaf Dalén between the years 1931–2020. The survey answers the question why Dalén has gone from being regarded as one of Sweden's most important people to being of local importance. By examining how different groups have used Dalén's memory over time and with different purposes, an explanation for this can be given to this question. The material that forms the basis of the study includes biographies, dissertations, popular science books, a poem, a movie, a theatre performance and Dalén's own museum. A qualitative method is used to examine the material, with historian Klas-Göran Karlsson's use of history classification as an analytical tool. The study results imply that Dalén's memory was used in conjunction with Sweden's industrialization to create unity. In addition, create cohesion around the political project that followed the build-up of the welfare state. This use was prominent until the 1960s, when the history of symbolic characters such as Dalén changed because of a different view of nationalism. The use of history of characters such as Dalén then became more of a local phenomenon. In addition, changed economic conditions in the countryside and a larger cultural history sector have also impacted they change of historical use of Dalén. The development and professionalisation of the subject of history has also had an impact on the use of history that surround Dalén. / Målet med uppsatsen är att undersöka historiebruket kring uppfinnaren och nobelpristagaren Gustaf Dalén mellan åren 1931–2020. Undersökningen ger svar på frågan varför Dalén gått från att räknas som en av Sverige mest betydelsefulla personer till att vara en lokal historisk person. Genom att undersöka hur olika grupper brukat Daléns minne över tid och med olika syften kan en förklaring till detta ges. Materialet som ligger till grund för studien innefattar biografier, avhandlingar, populärvetenskapliga böcker, dikter, en film, en teaterföreställning och Daléns eget museum. En kvalitativ metod använd för att undersöka materialet, med historikern Klas-Göran Karlssons historiebruksindelning som analytiskt redskap. Studien resultat visar hur Daléns minne användes i samband med Sveriges industrialisering för att skapa sammanhållning i samhället. Dessutom legitimera politiken som följde i och med välfärdsstatens uppbyggnad. Detta bruk fortsatte till 1960-talet då historiebruket kring symbolpersoner som Dalén förändrades till följd av en annan syn på nationalism. Detta gjorde att historiebruket kring personer som Dalén förändrades till ett mer lokalt drivet bruk. Dessutom har ändrade ekonomiska förutsättningar på landsbygden och en större kulturhistorisk sektor också samverkat till ett större lokalt historiebruk av Dalén. Historieämnets utveckling och professionalisering har påverkat har sig haft inverkan på historiebruket kring Dalén.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-49448 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Svensson, Albin |
| Publisher | Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds