<p>Den här rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frågats ut med enkät eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna användes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i två användes det ej.</p><p>· De förra ansåg alla att underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbättrad kvalitet hos det färdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnåtts av användandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir också lättare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support. Det verkar också som att gränssnittet brister i vissa verktyg. Användandet av upper-CASE i en organisation kan påverka kunskaperna hos användarna. I en organisation yttrade sig detta på så vis att mängden människor med samma kompetens - skill set - växte. Detta underlättade matchning uppgift - kompetens i systemutveckling.</p><p>· Ett av de konsultföretag som ej använde upper-CASE arbetade oftast efter kundens metod. Eftersom upper-CASE-verktyg ofta har en metod inbakat blev det klumpigt att använda sådana. Ett tecken hittades på att faktorer som ekonomi och användbarhet gör att upper-CASE kanske bidrar dåligt i systemutveckling hos små organisationer, i jämförelse med lower-CASE.</p><p>· Underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation, och ökad kvalitet var fördelar som sågs av samtliga organisationer i den här undersökningen.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:his-259 |
| Date | January 1997 |
| Creators | Rindeback, Henry |
| Publisher | University of Skövde, Department of Computer Science, Skövde : Institutionen för datavetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0189 seconds