Ett nytt synsätt på industriområdenas plats i postindustriella städer håller på att växa fram. Runt om i världen bevaras industriområden för kulturella syften och skapar nya urbana destinationer för turister och invånare. Istället för att rivas blir de bevarade som kulturminnesmärken från den industriella eran, där nya verksamheter flyttar in. Detta leder till att ett områdes urbana identitet förändras. Norra Grängesbergsgatan som ligger i Sofielunds industriområde i centrala Malmö, har potential att bli ett sådant område. Norra Grängesbergsgatan har länge varit ökänd i egenskap av en av stadens mest kriminella gator. Idag är den dock även känd för sitt kulturella utbud och dessutom ett växande sådant. Studien kommer fram till att det finns olika aktörer som skapar förändring genom samarbete och partnerskap. Det är inte utan utmaningar utvecklingen av sker. De industriella strukturerna skapar både hinder och möjligheter för framtida verksamheter samtidigt som det finns farhågor för att området gentrifieras. Det som är säkert är att något har börjat hända på Norra Grängesbergsgatan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-413962 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Aurell, Ellen |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0181 seconds