Att använda sig av digitala hjälpmedel blir mer och mer vanligt förekommande. Allt ifrån smartphones, laptops, smartklockor, smart-tv etcetera används allt oftare, både i vardagen och i arbetslivet. Denna utveckling av digitala hjälpmedel har även skett inom skolan. Den senaste läroplanen (LGR11) har därför reviderats för att skapa mer digitaliserade klassrum, och innebär att lärare ska arbeta mer med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera och beskriva lärares attityder till det digitala klassrummet samt vilka faktorer som påverkar dessa attityder. Denna kandidatuppsats är en fallstudie som har fokuserat på en medelstor skola i en liten svensk kommun. I den valda skolan hade det nyligen genomförts en satsning på digitala hjälpmedel, vilket gjorde det särskilt intressanta att studera lärarna som arbetar på den skolan. Empiri samlades in genom intervjuer med fyra lärare som har tidigare erfarenhet av att arbete med digitala hjälpmedel. Intervjuerna blev sedan analyserade med en tematisk analys och med hjälp av en analysmodell. De slutsatser som framgår i kandidatuppsatsen är att skolan väljer att spendera resurser på nya digitala hjälpmedel istället för att utbilda lärare i hur de ska använda sig av de digitala hjälpmedlen. Lärare känner sig osäkra på användandet av digitala hjälpmedel eftersom de har begränsade kunskaper. Kompetensutbildning av lärarna samt öka tillgänglighet av teknisk support är viktiga för att inte skapa negativa attityder till digitala hjälpmedel bland lärare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-71031 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Svensson, Victor |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds