Läroböcker har en central roll i historieundervisningen i den svenska skolan. Undersökningar visar på brister i dessa läroböcker, bland annat så dominerar ett vitt mansperspektiv. Andra perspektiv, såsom ras, kvinnor, sexualitet utelämnas alternativt marginaliseras, trots deras närvaro i historien. Vidare står klart och tydligt i Läroplanen för gymnasieskolan att olika perspektiv är något som eleverna ska få ta del av i historieundervisningen på gymnasiet. Mot denna bakgrund så utförs en undersökning av om och hur intersektionalitet närvarar på undervisningen i gymnasieskolan. Intersektionalitet är en teori som visar olika strukturer och perspektiv, och hur de samverkar. Just på grund av avsaknaden i historieläromedel så utfördes tre semistrukturerade intervjuer med behöriga historielärare på gymnasiet. Under intervjuerna undersöktes förekomsten av intersektionalitet, användningen av intersektionalitet, utmaningar och möjligheter med att använda intersektionalitet i undervisningen bland annat. De slutsatser som kunde dras var att lärare arbetar med fler perspektiv i sin undervisning men att intersektionalitet som teori kan ge eleverna ett verktyg vid exempelvis maktanalyser. Dessutom kan intersektionalitet innebära att fler perspektiv inkluderas i undervisningen, vilket leder till nya tankegångar och idéer elever kan relatera till och som på så vis fångar ett intresse.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24083 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Lundqvist, Anders |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.001 seconds