Under 1900-talet publicerades två romaner som skilldrade homoerotiska relationer under den Edwardianska perioden delvis utspelade i universitetsmiljö, Brideshead Revisited av Evenlyn Waugh och Maurice av E.M Forster. Men trots likheter i handling och karaktärsarketyper har de båda romanerna djupt skillda perspektiv på den miljö och de ideologiska system romanerna båda skilldrar. Genom en närläsning av romanerna som utgår från kattegorierna klass, kön, sexualitet och intersektionen mellan dem framgår verkens ideologiska skillnader tydligt. Waugh skilldrar en miljö han sörjer har försvunnit och inte kan återkomma, en tydlig överklassmiljö, där de aristokrater som lever i den är de enda som kan förstå värdet av konst och kultur. På grund av detta blir den arbetarklass som vardagen på godset Brideshead är beroende av i en form av tystnadens politik helt avhumaniserad, och ses som funktioner snarare än subjekt. Det finns inte heller plats att ifrågasätta de möjligheter kvinnan har i systemet, utan fokus lägs istället på att visa hur den moderna borgarklassen bör förvalta arvet från aristokratin. I Forsters roman kritiseras istället samma system och genom karaktären Maurice roll som både förtryckare och förtryckt öppnar romanens ideologi för en diskusion om intersektionalitet. Här väljer den moderna borgarmannen att avsäga sig sin roll i systemet snarare än att förvalta det. / During the 20th century two novels depiciting homoerotic relationships in an Edwardian university setting were published, Brideshead Revisited by Evelyn Waigh and Maurice by E.M Forster. But despite the similarities in plot and characters the two novels show two very diferent perspectives on the idological systems they depict. Through reading the novels through the lenses of gender, class, sexuality and the intersection between them it is evident that the ideology at the heart of the novels differ greatly. Waught depicts a time and place which he mourns the loss of, where the aristocrats who live in it are the only ones who can understand art and culture, but are doomed in the modern world. With this worldview the servants who are responible for the day to day opperations of the countryhouse Brideshead are dehumanised in a politic of silence, where they are seen as functions, as opposed to subjects. Nor is there space to question the role of women in this system, as focus is on showing how the modern urban man must keep the aristocratic worldview alive. The same system which is upheld and tressured in Waughs novel is criticized in Forsters, and thoguht the roll of Maurice as booth oppressed and opressor the idology of the novel opens for a conversation about intersectionality. Here the same man who upholds the aristocratic system in Brideshead choses to reject it.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-530964 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Holm, Natalie |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och retorik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds