Background: The most important resource of today’s companies is human resources. This has lead to a vast literature in the field of Human Resource Management, and within that are the fields of motivation and career management. Given the importance of technology intensive companies’ and the fact that engineers are increasingly dissatisfied and recognized as being difficult to manage a part of the literature have focused upon management of engineers. In this it is widely ac-cepted that engineers need special treatment, however, literature is not complete and a part which, up until now, has gained little attention is the one concerning career mobility. Purpose: The purpose of this thesis is to identify the inducements and obstacles to the career mobility of engineers. Frame of Reference: The first part of the theoretical framework covers motivation, in which the authors focus on McClelland’s Content Theory of Motivation, given its close connection to need for achievement, a central aspect in career mobility. The second part deals with previous research on management of engineers. Based on the Frame of Reference the authors construct the Career Mobility Model, which serve as a foundation for subsequent structure and interpretation. Method: In order to fulfill the purpose of the thesis the authors chose a qualitative research method, and conducted twelve semis structured interviews. The results were then analyzed in the light of the theoretical framework. Empirical Findings: The empirical findings consist of interviews with engineers of different ages, employment time and stages of their career. The interview results are organized based on the theoretical framework to aid forthcoming interpretation. Analysis: In the analysis the authors apply the empirical findings on the Career Mobility Model, thus interpret the different obstacles and inducements to career mobility. The authors’ interpretations reveal a clear excess of obstacles compared to inducements at the company participating in the study. Conclusions: By creating a challenging work situation and offering continuous education companies can create a good foundation for career mobility. However, without a uniform career management program combined with visible career routes and established communication channels a company will lack critical aspects of in-ducements to career mobility. Moreover, technical companies need to remember that the best specialist may not always be the best manager, given the many ob-stacles a specialist focused manager can induce. / Bakgrund: Den idag viktigaste resursen för företag är människor. Detta har lett till en omfattande litteratur inom ämnet Human Resource Management, och inom det återfinns ämnena motivation och karriär management. Givet betydelsen av teknologi intensiva företag och det faktum att missnöjet bland ingenjörer ökar samt att de är erkända som svåra att hantera har en del av litteraturen inom detta ämne fokuserat på hur man leder ingenjörer. Inom denna är det vida erkänt att ingenjörer behöver specialhantering, ändock är litteraturen inte fullständig och ett ämne, vilken det fram tills nu det givits lite uppmärksamhet åt, är karriärsrörlighet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hinder och incitament till ingenjö-rers karriärsrörlighet. Referensram: Den första delen av det teoretiska ramverket hanterar motivation, inom vilken författarna fokuserar på McClellands behovsteori, givet dess nära koppling till behovet av presentation, en central aspekt inom karriärs rörlighet. Den andra delen handlar om tidigare forskning vad gäller management av ingenjörer. Ba-serat på Referensramen skapar författarna Karriär Rörlighets Modellen vilken fungerar som en bas för kommande struktur och analys. Metod: För att fullgöra syftet med uppsatsen valde författarna en kvalitativ undersökningsmetod, och genomförde tolv semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserade sen i ljuset av det teoretiska ramverket. Resultat: De empiriska resultaten består av intervjuerna gjorda med ingenjörer i olika åldrar, med olika anställningslängd och i olika stadier av sin karriär. Intervju resultaten är organiserade baserat på det teoretiska ramverket för att underlätta inför den kommande analysen. Analys: I analysen applicerar författarna den empiriska undersökningen på Karriär Rörlighets Modellen, vilket betyder att de analyserar hinder och incitament för karriärsrörlighet. Författarnas analys visar att det finns ett klart överskott av hinder jämfört med främjande faktorer på företaget i studien. Slutsats: Genom att skapa en utmanande arbetssituation och erbjuda konstant utbildning kan företag skapa en bra bas för karriärsrörlighet. Likväl, utan ett övergripande program för karriärplanering kombinerat med synliga karriärvägar och etablerade kommunikationskanaler kommer företag att sakna kritiska aspekter som främjar karriärsrörlighet. Dessutom måste tekniska företag komma ihåg att den bästa specialisten inte alltid är den bästa ledaren, givet de många hinder en specialist fokuserad ledare kan skapa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-753 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Johansson, Jennie, Andersson, Leni |
| Publisher | Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, EMM (Entrepreneurskap, Marknadsföring, Management), Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, EMM (Entrepreneurskap, Marknadsföring, Management) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds