The AFSJ is an area of law developed through the purpose of creating and withholding internal security and justice. This area is of vast importance due to both the realization of an internal market and a Union without internal borders. The CFSP is an area dealing with foreign policy, thus focusing on the security, defense and diplomatic action relating to third countries. There are extensive constitutional differences between the two areas of law. In terms of individual protection, the AFSJ has as one of the main purposes to provide the Union with an effective judicial system, where the right for a fair trial has a central role. In the CFSP, on the other hand, the original premise is that there is no protection for the individual. The main idea is that political aims concerning security and other relations to third countries governs the CFSP and triumph other aspects such as individual rights. Thus, individual rights have had a different development within the two areas. The protection has, however, developed in both of the areas, especially since the introduction of the Lisbon Treaty. The Kadi I case have had a vast impact on this development and showed that there used to be a lack of a clear legal basis for the adoption of counterterrorist sanctions and also noted the lack of judicial protection for the individuals. The case showed that the EU did not satisfy fundamental human rights. The Lisbon Treaty introduced two explicit legal bases in Articles 75 and 215 TFEU. This work shows, that the pre-existing problems concerning the legal basis still exist due to the unclear scope of application for the two articles. This renders problems of constitutional character and harms the effectiveness of the counterterrorist policy. The Bamba case shows, that there is a difference in level of protection within Article 215 TFEU. The case did not concern counterterrorism measures but still has an impact on the overall impression of the level of the protection within the CFSP. This case further shows that counterterrorism is a field that is highly influenced by the AFSJ. The seemingly strong emphasis of individual rights within this area could, thus, in connection to the strong link between the AFSJ and the CFSP in terms of terrorism, have lead to a higher level of rights that otherwise don’t exists within the CFSP. To conclude, even if there is no stated difference in level of protection, it has been shown that a practical difference in level of protection does in fact exist. / Området för frihet, säkerhet och rättvisa (AFSJ) har utvecklats utifrån syftet att skapa och upprätthålla intern säkerhet och rättvisa. Detta område är således betydelsefullt för skapandet av en fungerande inre marknad och av en Union utan inre gränser. Området för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) är ett område som hanterar EUs externa relationer, med fokus på säkerhet och diplomatiska förbindelser. Det råder stora konstitutionella skillnader områdena emellan. I fråga om individers rättigheter, så utgör dessa, inom ramen för en straffrättslig kontext, ett utav AFSJs mest grundläggande syften. Inom GUSP däremot, har utgångspunkten varit att det inte finns något rättsligt skydd för individen. Det övergripande syftet inom GUSP uppnås i huvudsak genom politiska mål gällande relationerna till tredje länder, där skyddet för individen prioriteras bort. Individens rättigheter har således haft en olik utgångspunkt inom de respektive områdena. Skyddet för individen har dock utvecklats inom såväl AFSJ som inom GUSP, framförallt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande. Kadi I-fallet har haft stor betydelse för utvecklingen av individens skydd i terroristsammanhang och visade på avsaknaden av en tydlig rättslig grund som fanns inom EU, samt det bristfälliga individskydd som rådde. Fallet visade att EU inte upprätthöll grundläggande skydd för individen. Lissabonfördraget introducerade två uttryckliga rättsliga grunder för antagandet av anti-terroristsanktioner: artiklarna 75 och 215 TFEU. Detta arbete visar att de problem som fanns gällande de rättsliga grunderna innan Lissabonfördragets ikraftträdande, fortfarande i viss mån lever kvar, då artiklarna har ett vagt tillämpningsområde. Detta skapar konstitutionella problem och motverkar effektiviteten av anti-terroristarbetet. Bamba-fallet visar att det råder en skillnad i nivån av individens rättigheter inom artikel 215 TFEU. Fallet rör inte anti-terroristsanktioner, men kan likväl påverka helhetssynen av individens skydd inom GUSP. Vidare belyser fallet AFSJs höga grad av påverkan av anti-terroristarbetet, vilket tyder på att AFSJ har en inverkan även på nivån av individskyddet inom GUSP. Även om det inte finns en uttrycklig nivåskillnad så kan en skillnad utrönas i praktiken.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-250278 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Nilsson, Viktoria |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0053 seconds