Syftet med min uppsats är att utreda om EU:s reglering, som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Kreditvärderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen 2007-2008 blev världsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmärksammat att kreditvärderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hårt kritiserade. Sedan finanskrisen har därför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut införts i EU-rätten, dessförinnan var kreditvärderingsinstituten i princip oreglerade inom EU. Regleringen inom EU har under kort tid tagit form av en förordning och två ändringsförordningar. Jag redogör också i uppsatsen för hur USA har valt att reglera för att motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. En jämförelse mellan dessa två rättsordningar har visat att de till stora delar överensstämmer med varandra, dock med undantag att EU-rätten tenderar sträcka sig lite längre än den amerikanska rätten gör. Det min jämförelse och undersökning resulterat i är en slutsats om att intressekonflikter som uppstår på grund av stora abonnenters inflytande och betalningsmodellen ”emittenten betalar” inte är till fullo regulatoriskt motverkade i EU-rätten. Detta till skillnad från övriga intressekonflikter på såväl institut- som analytikernivå, vars effekter jag anser motverkas på ett bra sätt genom de regler som finns idag. Denna undersökning har också resulterat i att jag uppmärksammat tre olika regler som kan få en betydande negativ effekt. Dessa är reglerna om extern rotation, intern rotation och förbudet att ta en arbetsposition hos en värderad enhet inom sex månader. Samtliga tre regler återfinns endast i EU-rätten och har ingen motsvarighet i amerikansk rätt. Dessa tre regler anser jag kan få betydande negativa effekter bl.a. för kreditbetygens kvalitet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-111818 |
Date | January 2014 |
Creators | Lycke, Malin |
Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds