Syftet med studien var att undersöka hur olika behandlingsenheter i Sverige utvärderade effekterna av interventioner för barn med autism 0-6 år, oavsett om det rörde sig om enstaka åtgärder eller hela program. Det var också intressant att se om, och i så fall hur, man tog hänsyn till risker och möjligheter som kunde bidra till variation i utfallen. Kontakt togs med samtliga landstings, och två privata, behandlingsenheter. Brev innehållande information om studien och en enkät med studiens frågor skickades ut. Resultaten visade att man i första hand utvärderade effekterna genom någon form av bedömningstest t ex. PEP, VABS eller ADOS. Något som kan ifrågasättas var huruvida dessa test påvisade en direkt effekt av en interventionsmetod, då dels en förändring hos barnet måste anses naturlig allteftersom barnet blir äldre och dels pga. att testet genomfördes utanför barnets vardagsmiljö. Man tog visserligen hänsyn till risk- och möjlighetsfaktorer genom att anpassa interventionerna efter barnet, familjen och närmiljön men fastställde inte omfattningen av dessa faktorers påverkan. Instrument och metoder för att känna igen risk- och möjlighetsfaktorer, hur de ska hanteras och mätas samt vilken påverkan de har för utfallet behöver utvecklas, och en samstämmighet över hur tillförlitligheten ska säkerställas både när det gäller vilka instrument som ska användas och vilka rutiner som ska gälla behöver komma till stånd. Indirekta interventionsmetoder som innefattar utbildning av, rådgivning och stöd till familj och närmaste bör också utvecklas då dessa både påverkar utfallet av de interventioner man gör samt interaktionen mellan barnet och dess närmaste. / The purpose of this study was to determine how the effects of interventions in autistic children 0-6 years were evaluated in Sweden, regardless of whether it concerned separate measures or entire programs. Furthermore there was an interest to see if and how risk and opportunity factors were taken into account regarding their contributions to the differences in outcome. Contact was established with all county council and two privately run treatment units. A letter containing information about the study and a questionnaire was sent to each. The result showed that the most common method to evaluate the effects was with some kind of test i.e. PEP, VABS or ADOS. It is an open question whether these tests were able to provide a measure of a direct effect of an intervention method, as a progress in development is to be expected naturally regardless of intervention, and also as the tests are performed outside the everyday environment. Risk and opportunity factors are taken into consideration as interventions are adjusted to the child, its family and others concerned but the extent of their influence is not specifically taken into account in evaluation efforts Instruments and methods for evaluating risk and opportunity factors need to be developed. A consensus is urged in how to confirm the reliability and validity of measurements both regarding what instruments to be used and which routines to be used in evaluation. Indirect measures that include education of, advising and supporting the family and others concerned should be designed as these both contribute highly to the outcome of the direct measures as well as the interactions between the child and its close environment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-489 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Westman, Susanne |
| Publisher | Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds