Uppsatsen kartlägger Stekenjokkgruvans historiska utveckling utifrån en politisk beslutsprocessmodell. Undersökningsperioden tar start redan vid upptäckten av Stekenjokkmalmen år 1918 men uppsatsen fokuserar främst på det tidiga 70-talet, då Stekenjokkgruvan blev en politisk fråga, fram till gruvans nedläggning i november 1988. Idag har Stekenjokkgruvan åter blivit aktuell eftersom ett gruvbolag vill återuppta gruvdriften i området. Utgångspunkten är att problematisera vad staten hade för motiv att investera i Stekenjokkgruvan utifrån en Industrial policy-ansats. Uppsatsen återspeglar även processerna i Stekenjokkfrågan med Stålverk 80 som var en annan samtida statlig industriinvestering. Detta för att stärka bilden av hur beslutsprocessen gick till vid statliga industriinvesteringar under 70-talet och för att fånga upp vilka faktorer som påverkade beslutet. I denna uppsats dras slutsatsen att statens ingripande i Stekenjokkgruvan kan förklaras av det tidiga 70-talets regionalpolitiska målsättning. Politiken inriktades mot att minska den dåvarande utflyttningstrenden från landsbygden, genom att skapa sysselsättning i form av industrisatsningar i framförallt Norrland. Staten hade även starka samhällsekonomiska skäl att investera i Stekenjokkgruvan. Stålverk 80 kunde även motiveras av liknande anledningar men med skillnad att Stålverk 80 förväntades vara ett mycket företagsekonomiskt lönsamt projekt som till och med skulle förbättra den svenska handelsbalansen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-154119 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Sten, Agaton |
| Publisher | Umeå universitet, Ekonomisk historia |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds