Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag? Metod Efter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet. Resultat Skolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat. Dessutom anser lärare att det krävs engagemang från personal och elever på skolan för att få en fungerande verksamhet. Alla intervjuade lärare anser att de haft en ledning som stöttat dem. Skolor samarbetar med lokala föreningar och företag för att kunna erbjuda eleverna ett större utbud av aktiviteter. Skolor använder sig till stor del av utomhusmiljön för att stimulera till spontan rörelse men även genom aktiviteter inomhus. Stimulansbidraget har används till att köpa material och utveckla verksamheten ytterligare. Lärarna poängterar att bidraget gett dem bekräftelse och känslan av att de är på rätt spår med sitt arbete. Vissa lärare har däremot svårt att se hur bidraget påverkat skolan. Slutsats Vårt resultat visar på att lärarnas och skolornas arbete påverkas av olika ramar enligt ramfaktormodellen. Skolorna har eller har haft stärkande ramar som påverkat deras arbetssätt positivt. För ett fungerande arbetssätt krävs engagemang hos personal och elever samt en stöttande skolledning. De skolor som haft flest samarbeten med föreningar ger eleverna möjlighet att välja mellan olika aktiviteter och därigenom finna intresse för fysiska aktiviteter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-1747 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Rogander, Marielle, Sjölund, Jonas |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete, ; 2010:53 |
Page generated in 0.0021 seconds