Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras. Studien grundas i ett sociokulturellt dilemmaperspektiv (Nilholm, 2007) och har genomförts som en aktionsforskningsstudie på en kommunal grundskola i Mellansverige. Tre klasslärare och två specialpedagoger, samtliga verksamma i år F-6 har deltagit. Specialpedagogernas syfte är att öka lärares förtrogenhet i att formulera utvecklande åtgärdsprogram. I studien prövas om en reflektionsmetod kan motverka åtgärdsprogram där eleven och föräldrarna får bära ansvaret för sina svårigheter. Resultatet blev en övergripande modell för skolans arbete kring åtgärdsprogram. Huvudresultaten gällande reflektion, visar att specialpedagogernas deltagande i arbetet med att formulera åtgärdsförslag och målformuleringar anses av lärarna vara ett viktigt stöd. Specialpedagogerna menar att analysmodellen åskådliggör snedvridningar, maktaspekter och dolda förhållningssätt. Analysmodellen upplevs främja reflektion kring alternativa lösningar av upplevda elevproblem samt uppmana till organisatorisk självkritik. En av specialpedagogerna anser att analysmodellen inger den trygghet hon behöver, för att våga ställa frågor som hon inte brukar våga ställa, men vet att hon borde. Att reflektera ”med utsagorna sorterade på papper” kan hjälpa till i balansen mellan att beröra men inte kritisera, minska känslan av personlig kritik eller initiera nödvändig självreflektion (Sahlin, 2010; Helldin, 2010). Analysmodellen säkerställer att elevens åtgärder omfattas av flera nivåer, samt minskar risken att motståndets lag, eller den som har makten bestämmer åtgärder på individnivån. Lärare som behöver se svart på vitt samt lärare som tar på sig för mycket kan bemötas sakligt och konstruktivt med stöd av metoden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-54942 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Thorling, Åsa |
| Publisher | Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds