Varje skola får utforma sitt specialpedagogiska stöd och det får konsekvenserna att det organiseras på olika sätt, att insatserna varierar och att tillfället när stödet sätts in varierar. Det innebär att speciallärare ofta är ensamma i sitt uppdrag. Specialpedagogisk personal och matematiklärare har ofta olika uppfattning av hur kompetensen ska utnyttjas i verksamheten. Ännu ett problem är att skollagens skrivelse om att elever har rätt till den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt kan tolkas på olika sätt. Studiens syfte var att bidra med kunskap om speciallärares uppfattningar om arbetet med särskilt undervisningsbehov i matematik (SUM) och vilka specialpedagogiska perspektiv speciallärares uppfattningar kan ses som. Studiens frågeställningar var: Vad lyfter speciallärare fram som stödjande/hindrande faktorer i arbetet med SUM? Hur skulle arbetet med SUM skulle kunna förändras i framtiden, för att fler elever ska nå minst de kunskaper som krävs, enligt speciallärare? En kvalitativ studie genomfördes i form av en fallstudie. Fyra speciallärare i matematik från en mindre kommun i Sverige intervjuades. Lärarnas uppfattningar tematiserades och analyserades genom Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultaten visade att speciallärarna ansåg att relationer, extra anpassning, målorienterat lärande, elevstärkande arbete, samarbete, förutsättningar för specialpedagogiskt arbete och enskild undervisning/liten undervisningsgrupp var stödjande faktorer för arbetet med SUM. Uppfattningarna samstämde med Nilholms kritiska perspektiv utom enskild undervisning/liten undervisningsgrupp som tillhör det kompensatoriska perspektivet. Speciallärarna ansåg att brist på lärares kunskaper, brist på elevstärkande arbete, brist på elevers uthållighet, brist på elevers ansvarstagande och brist på prioritering av arbetet med SUM är hindrande faktorer. Det samstämde med Nilholms kompensatoriska perspektiv när det gäller brist i lärares kunskaper och brist på elevstärkande arbete. Speciallärarna antog ett dilemmaperspektiv när det gällde brist på uthållighet, brist på elevers ansvarstagande och brist på prioritering av arbetet med SUM. Speciallärarna ville se en förändring på arbetet med SUM när det gällde organisation, undervisning och det specialpedagogiska uppdraget. Uppfattningarna överensstämde med Nilholms kritiska perspektiv, med ett undantag: speciallärarna angav att enskild undervisning/liten undervisningsgrupp var en stödjande faktor. Det visade på en ett kompensatoriskt perspektiv. / In Sweden, each school can design its own special education support, which leads to several different consequences, such as variation in how and when the support is used. This means that special education teachers often are alone in their work. Special education staff and mathematics teachers often have different views on how the skill of special education teachers should be used in school activities. Another problem is the wording in the Education Act, which states that students have the right to guidance and stimulation to develop their abilities and their knowledge as far as possible, can be interpreted in different ways. The purpose of this study was to contribute knowledge about the understandings of special education teachers’ work with special education needs in mathematics (SUM) and which special education perspectives special education teachers' perceptions can be seen as. The questions of the study were: What do special education teachers emphasize as supporting/obstructing factors in the work with special education needs in mathematics? In the opinions of special education teachers, how could the work with special education needs in mathematics change in the future, to make more students reach a minimum of the required knowledge? A qualitative study was conducted in the form of a case study. Four special education teachers in a small municipality in Sweden were interviewed. The results were thematized and was analysed through the special education perspective of Nilholm. The results showed that the special education teachers considered relationships, extra adaptation, goal-oriented learning, student strengthening work, collaboration, prerequisites for special educational work and individual teaching/small teaching groups were supporting factors for the work with SUM. The perceptions of the special education teachers agreed with the critical perspective of Nilholm except for individual teaching/small teaching groups, which belongs to the categorial perspective. The special education teachers considered teachers’ lack of knowledge, lack of student strengthening work, lack of students’ diligence, lack of students’ ability to take responsibility, and lack of prioritizing the work with SUM are obstructing factors. The opinions agreed with the compensatory perspective of Nilholm regarding teachers’ lack of knowledge and lack of student strengthening work. The special education teachers adopted a dilemma perspective regarding lack of students’ diligence, lack of students’ ability to take responsibility and lack of prioritizing the work with SUM. The special education teachers wanted to see a change in the work with SUM when it came to organisation, teaching, and the assignment of special education. The perceptions agreed with the critical perspective of Nilholm, with one exception, the special education teachers acknowledged that individual/small teaching groups were supporting factors, which indicated a categorical perspective.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-203632 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Nyberg, Anna |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds