Omställningen till förnybar energi går fort, vindkraften har utvecklats snabbt i Sverige desenaste åren. Vindkraftsanläggningar har effekt på omgivande fågelliv såsom förändring avbiotoper, bullerstörningar och risk för kollision med rotorblad. Uppsatsen undersöker vilkafaktorer som styr kungsörnens rörelsemönster, samt vilken effekt vindkraften har på kungsörnen,biotoper, födoval och häckning. Kan vindkraft och kungsörn kombineras i ett område?Exempel finns på dåligt placerade vindkraftverk, vilka har skördat många fågelliv, orsakadeav kollisioner med rotorblad, här är det inte bara rovfåglar utan också andra fågelarter somutsätts för risker.Kungsörnen är en känslig art som har uppmärksammats vid miljöprövningar inför vindkraftsbyggen.Kungsörnen har långsam reproduktion, men också att den är beroende av just debiotoper som hotas och förändras vid en större utbyggnad av vindkraft. Kungsörnen i Sverigebygger bon på klipphyllor eller i äldre skog med branter, miljöer som ofta är potentiellaområden för vindkraftsparker. Kungsörnen rör sig över stora hemområden, områdenas storlekberor på hur tät skogen är och om det finns gamla bo-träd. Kungsörnen jagar på öppna ytorsom kalhyggen, men den föredrar en kombination av gammal skog och kalhyggen.För att skydda kungsörnen vid vindkraftsetablering, kan verken etableras i samklang medskogsbruket, för att bevara värdefulla biotoper för kungsörnen. Skogsbruket ska vara hållbartoch framblickande för att bäst skydda arter som kungsörn. Kollisionsrisker med fågeldöd,beteendeförändring och habitatförlust, biotopförlust, barriäreffekter är exempel på olikafaktorer som påverkar artens fortlevnad på platser med vindkraftverk.Studier av kungsörnens rörelsemönster och utbredning har gjorts i Sverige. Örnarna märktesmed GPS-sändare i början av häckningssäsongen. Resultatet från dessa studier visade attkungsörnarna flög över långa sträckor efter häckning, det vill säga att de kan ha stora jakt- ochhäckningsområden. Vissa örnar flög längre än andra. Orsakerna var att häckningen misslyckadesoch att det kan ha varit ont om mat. Kunskaper om den hotade fågelartens beteendeoch häckning kan öka möjligheter till anpassningar vid vindkraftsanläggningar. Utformningenav vindkraft har skett i en balansgång mellan effektiv energiproduktion och miljöhänsyn. Fördet senare har olika mätmetoder påverkat utformningen av vindkraftverk, exempelvisklassning av höjdintervaller fåglarna flyger i. Kompromisser har gjorts för att lösa vissaintressekonflikter, det vill säga att man har klassificerat kungsörnspopulationer utifrån desslivskraft.Rekommendationer var vindkraft ska placeras är i kuperade områden med ungskog, då det ären biotop som kungsörnen undviker. Kungsörnens val av hemområden är väldigt individuella,vilket bör tas i beaktning vid etablering av skyddszoner intill en potentiell störningskälla som vindkraft.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-523602 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Thurell, Gustav |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds