<p>Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar</p><p>såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998</p><p>och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten</p><p>har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska</p><p>brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur</p><p>ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som</p><p>finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning</p><p>till en i huvudsak legal näringsverksamhet.</p><p>För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår</p><p>kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv</p><p>forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts</p><p>upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska</p><p>referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är</p><p>dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är</p><p>generaliserbart.</p><p>Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur,</p><p>rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt</p><p>teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som</p><p>uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger</p><p>till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör</p><p>bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk</p><p>brottslighet.</p><p>Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och</p><p>indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att</p><p>Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv</p><p>ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det</p><p>huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt</p><p>oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer</p><p>påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och</p><p>diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och</p><p>analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av</p><p>stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i</p><p>sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en</p><p>förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag,</p><p>drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största</p><p>sannolikhet inte kommer att minska.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-1122 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Lecoq, Maria, Berggren, Matilda |
| Publisher | Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds