Dollarn har nästan alltid betraktats som en av världens starkaste valutor, vilket har gjort den till ett stabilt parallellt betalningsmedel i utvecklingsländer vid tid av kris. Vissa länder har till och med tagit ytterligare steg och ersatt sin valuta med dollarn. Processen att ersätta sin valuta med en utländsk kallas dollarisering. Konsekvenserna av en dollarisering har varit omdiskuterade sedan millennieskiftet, särskilt med avseende på tillväxten. Med detta som bakgrund har uppsatsen ägnats åt att undersöka sambandet mellan dollarisering och ekonomiskt tillväxt, samt vilken effekt dollariseringen har på inflationen. Två olika metoder för paneldataregression har använts för att analysera sambandet. En med tidsspecifika fasta effekter och en med både landspecifika och tidsspecifika fasta effekter. I samtliga regressioner har tillväxttakten agerat som beroendevariabel och totalt 11 förklaringsvariabler har använts. Dollariseringen har fungerat som dummyvariabel, 1 om landet har dollariserat och 0 om det inte har dollariserat. Regressionerna är gjorda med data från 39 länder från 1990–2019, varav fyra länder har genomfört en dollarisering. De fyra dollariserade länderna är Ecuador, El Salvador, Montenegro och Zimbabwe, vilka även har analyserats djupare. Resultatet av regressionerna visar på ett tvetydigt samband mellan dollarisering och ekonomisk tillväxt, med en låg förklaringsgrad. När endast tidspecifika fasta effekter används påvisas inget statistiskt signifikant samband mellan dollariseirng och ekonomisk tillväxt. Däremot när både fasta tid- och landspecifika effekter inkluderas finns det ett positivt statistiskt signifikant samband. Vidare påvisar tre av de dollariserade länderna, Ecuador, Montenegro och Zimbabwe, en tydlig positiv ekonomisk tillväxt sedan dollariseringen. Den ekonomiska tillväxten i El Salvador sedan deras dollarisering är inte lika tydlig. Inflationsutvecklingen i de fyra dollariserade länderna har även undersökts, vilket visade på en tydlig minskning och en mer stabil utveckling av inflationsnivån för Ecuador och Zimbabwe. För El Salvador och Montenegro går det, återigen, inte att se samma tydliga trend efter dollariseringen. Sammantaget visar uppsatsen att dollarisering ändå bör övervägas som ekonomisk åtgärd för svagare ekonomier i syfte att öka den ekonomiska tillväxten och minska inflationen. Däremot behövs ytterligare forskning för att fördjupa förståelsen kring dess fulla effekt och lämplighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-204407 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Lund, Henrik, Olsson, Daniel |
| Publisher | Linköpings universitet, Nationalekonomi, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds