Sammanfattning 2015 orsakade inbördeskriget i Syrien en stor flyktingvåg över Europa som även drabbade Sverige. Detta orsakade en akut situation där asylboenden snabbt måste etableras. Dessa asylboenden etablerades i hög utsträckning utanför städernas urbaniserade läge där befintliga fastigheter fanns tillgängliga. Migrationsverkets egna boenden räckte under en tid inte till, utan upphandlingar av passande anläggningar gjordes med privata fastighetsägare. I Molkom var det en privat fastighetsägare som själv tog kontakt med Migrationsverket och erbjöd lämplig lösning som fanns på orten. En gammal skola som skulle byggas om till kulturcenter kunde istället bli ett asylboende i ett naturskönt område. På grund av de många asylboenden som etablerades på landsbygden har denna uppsats syftet att undersöka de positiva aspekter som eldsjälars insatser har spelat för orten angående etablering av asylboendet. Avvecklingen av de privata asylboendena gick fort efter beslut av Migrationsverket, detta orsakade starka känslor hos det engagerade samhället som arbetat hårt för de asylsökandes behov. I många tätorter och så även i Molkom är eldsjälar en stor del av samhället, samhällsorganisationer på gräsrotsnivå som kämpar för bygdens bästa. Den ökande migrationen orsakar en samhällsförändring som kräver en planering som inte enbart tar hänsyn till en kultur och ideologisk uppfattning. Dagens planering handlar om visioner och en långsiktig önskvärd framtid, i Molkom finns denna vision om en långsiktig önskvärd framtid, där en ökad befolkningstillväxt i form av nyanlända svenskar kan bosätta sig. Arbetet har en kvalitativ metod där intervjuer med samhällsaktörer ger en nyanserad bild av hur situationen i Molkom såg ut. En stor grupp av eldsjälar och volontärarbetare i Molkom skapade förutsättningar att lyckas med en god etablering av de asylsökande. Öppenhet och integration var ledord i allt man gjorde. Slutsatsen är att öppenheten av platsen är av stor betydelse för etablering av de asylsökande för en lyckad integration. Det krävs också stor ansträngning och vilja från eldsjälar, volontärer och allmänhet om de nyanlända vill stanna kvar i bygden efter besked om uppehållstillstånd som bidrar till en levande bygd där fler naturliga mötesplatser blir ett resultat. En annan slutsats är då att bostadsmarknaden måste våga satsa på landsbygden och mindre orter om detta ska kunna bli verklighet. ytterligare en slutsats är att aktiviteter är ett effektivt sätt att integrera nyanlända in i samhället då det krävs ett visst mått av engagemang från både nyanlända och ortsbor. Nyckelord: asylboende, eldsjäl, öppenhet, landsbygd, positiva
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-55394 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Gunnarsson, Marion, Eriksson, Stefan |
| Publisher | Karlstads universitet, Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds