Denna uppsats har undersökt hur elektrokonvulsiv terapi (ECT) har gestaltats i de fyra svenska tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet mellan åren 1938 och 1989. Detta för att analysera om medias gestaltning av ECT kan ha bidragit till stigmatiseringen av behandlingen och att behandlingen fick ett dåligt rykte under 1960- och 1970-talen och på så vis kan ha påverkat den allmänna opinionen. Detta syfte har preciserats utifrån fyra frågeställningar och uppnås genom att källmaterialet undersöks utifrån en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är gestaltningsteorin. Undersökningen har visat att ECT har gestaltats på olika sätt under den undersökta tidsperioden. Det har skett både en positiv partiskhet som bedöms ha bidragit till att ge ECT ett bra rykte samt en negativ partiskhet som bedöms ha bidragit till att ge ECT ett dåligt rykte och som bedöms ha bidragit till att stigmatisera behandlingen. Det har även visats att det finns likheter mellan medias gestaltning av ECT och medias gestaltning av behandlingen lobotomi. / This essay has examined how electroconvulsice therapy (ECT) has been portrayed in the four Swedish newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet between the years 1938 and 1989. This has been done to analyze whether the media’s portrayal of ECT may have contributed to the stigmatization of the treatment and to the fact that the treatment gained a bad reputation during the 1960s and 1970s and if the media thus might have influenced the public opinion with its portrayal. The purpose of the essay has been specified by four questions and is achieved by examining the empirical evidence based on a qualitative text analysis with quantitative elements. The theory that is used in this essay is the framing theory, or gestaltningsteorin. The examination has shown that ECT has been portrayed in different ways during the investigated time period. There has been both a posivie bias which has been analyzed to have contributed to giving ECT a good reputation, and a negative bias which has been analyzed to have contributed to giving ECT a bad reputation and to have contributed to the stigmatizing of the treatment. The examination also showed that there are both similarities and differences between the media’s portrayal of ECT and the media’s portrayal of the treatment lobotomy.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-98580 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Englund, Ellie |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds