<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig</p><p>priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur</p><p>personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i</p><p>kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.</p><p>Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.</p><p>Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen</p><p>i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger</p><p>högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten</p><p>av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller</p><p>neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En</p><p>förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig</p><p>markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några</p><p>skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter</p><p>kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att</p><p>försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa.</p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-2052 |
Date | January 2008 |
Creators | Andersson, Anders, Stenström, Christofer |
Publisher | Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds