Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhållande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jämförelse med skicross, fälttävlan och snowboardåkning Frågeställningarna var: Vilka är de vanligaste skadorna inom enduro mellan åren 2007- 2010? Vilka skydd användes vid det tillfället då skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gällande skador och skydd inom sporterna skicross, fälttävlan och snowboardåkning? Metod Studien genomfördes på tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och två män (19-52år). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. Frågorna ställdes utifrån arbetets frågeställningar, gällande skydd och skador. Utöver dessa genomfördes en intervju med förbundsläkaren från Svenska motorcykel och snöskoterförbundet (Svemo). Intervjuerna spelades in och sammanställdes för att därefter tolkas. Den kvantitativa delen utgick från skadestatistik som Svemo och Folksam sammanställt. En jämförelse av studier på liknande idrotter genomfördes som komplement. Resultat Resultaten visar på att skadorna skiljer sig mellan idrotterna och att skadorna i många fall kan förebyggas med hjälp av skyddsutrustning. Under intervjuerna framkom att förarna använde sig av skydd i stor utsträckning, undantag fanns dock. Samtliga förare hade någon gång varit skadade men skadelokalisationerna skilde sig hos förarna. Det som framförallt påverkade var föraren själv eller banans utformning med exempelvis hopp som hade för kort landning. Enligt skadestatistiken uppkommer många skador då förare kör ihop med annan förare, ofta beroende på banans utformning eller berodde på förarens själv. Den vanligaste skadan enligt statistik från Folksam är armskador. Var tredje person någon gång under åren 2007-2010 skadade sin arm. Näst vanligaste skadan var lår eller underbensskador. Det visade sig att fotskador var den tredje vanligaste skadan hos enduroförare dessa år. Var sjätte förare skadade foten på något sätt. Något färre skadade sina fingrar under den perioden. I samband med att enduroförare ramlade under träning eller tävling ledde det till slag mot huvudet av någon anledning. I en del av fallen ledde det till medvetslöshet. Utifrån statistiken om 390 personer visade det sig att 24 hade blivit medvetslösa i samband med träning eller tävling. I några av fallen behövdes ambulanshjälp från platsen. Ungefär var tredje person har fått åka ambulans från träning och, eller tävlingsplatsen i ambulans. Sammanfattningsvis finns en jämförelse i denna studie med skicross, fälttävlan och snowboardåkning. I dessa idrotter förekommer skador av olika karaktär som i några fall liknar skadorna enduroförarnas skador. Slutsats Den generella slutsatsen man kan dra gällande skador och skydd är att det förekommer en rad olika skador inom samtliga grenar (enduro, skicross, fälttävlan och snowboaråkning). Många liknande skador som handledsskador, arm och benskador förekom. Samtliga idrotter har skydd som anses vara anpassade till utförandet och används till viss del.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-1776 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Karlsson, Madeleine |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete, ; 2010:63 |
Page generated in 0.0026 seconds