Klimatförändringar förorsakade av växthusgasutsläpp är ett globalt problem. I Sverige står bygg- och anläggningssektorn för en betydande andel av landets klimatpåverkan. I dagens samhälle finns ett växande behov av fler bostäder, större bostadsytor samt mer infrastruktur vilket utgör en stor utmaning inför framtiden. Vad gäller byggnader kan en del material leda till påtagliga utsläppsökningar, vilket gör att val av material kan ha en stor betydelse för att minska byggnaders klimatpåverkan. Trä som byggmaterial bedöms ha lägre klimatpåverkan jämfört med alternativa material sett ur ett livscykelperspektiv. Trä är ett förnybart material som under tillväxten kan lagra koldioxid (CO2) i sin biomassa vilken kvarstår tills träet återvinns eller förmultnar. Idag används en metodik som baseras på livscykelanalyser (LCA) för att granska en produkts eller tjänsts miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv. Inom bygg- och anläggningssektorn nyttjas detta bland annat vid granskning av byggnaders miljöpåverkan, innefattande allt från råvaruutvinning till rivning av byggnaden samt återvinning. Under ett flertal processer i en träbyggnads livscykel genereras trärester i varierande grad. Dessa omfattar skogsrester från gallring och avverkning, sågverksrester samt konstruktions- och rivningsrester. För att öka klimatvinsten för träbyggnationer kan trärester nyttjas till energiändamål genom värme- och elproduktion. Syftet med detta examensarbete har varit att utreda dels vilken möjlig potential som energiåtervinning av trärester har ur ett livscykelperspektiv, dels huruvida träresters potential syns i en LCA enligt dagens standardmetod. Inom ramen för arbetet har även trärester från processkedjorna undersökts, vilket gäller från råvara till färdigt hus. Slutligen har det även redogjorts för i vilken grad trärester uppkommer, hur dessa tas tillvara idag samt deras potential för att användas mer effektivt och således öka möjliga energi- och klimatvinster. Under arbetet har insamling av data gjorts genom litteratursökning samt intervjuer och samtliga beräkningar har utförts i Microsoft Excel. Resultatet från arbetet visar att trärester genereras i stor grad samt tas tillvara för att nyttjas till energiändamål, huvudsakligen för värmeproduktion. Att använda trärester i energisyfte medför positiva klimateffekter, för de byggnader som studerats i detta arbete kunde negativa utsläpp från energiåtervinning på –127 ton CO2ekv/m2 respektive –128 CO2ekv/m2 uppnås. Då trärester används som bränsle vid elproduktion kan en större klimatnytta uppnås jämfört med då trärester används för att producera värme. I beräkningsverktyg som används för att utföra LCA–beräkningar redovisas vanligen negativa utsläpp från energiåtervinning separat och inkluderas således inte i den slutliga analysen som beskriver byggnadens totala utsläpp. I beräkningsverktyget One Click LCA som studerats i detta arbete värderades det negativa utsläppet från energiåtervinningen till cirka 88% lägre än det negativa utsläpp som beräknats, där hänsyn togs till energiåtervinning från de faser i byggnadens livscykel där trärester genereras. Detta indikerar att klimatvinster missas vid LCA–beräkningar idag. / Climate change caused by greenhouse gas emissions is a global problem. In Sweden the building and construction sector accounts for a significant part of the country’s climate impact. In today´s society there is a growing need for more constructions, larger housing areas and more infrastructures which is an extensive environmental challenge for the future. In the case of buildings, some materials can lead to considerable emission increases, which indicates that the choice of materials can have a great impact on reducing the climate impact. Wood as a building material is said to have a lower climate impact compared to alternative materials seen from a life cycle perspective. Wood is a renewable material that during the growth store carbon dioxide (CO2) in its biomass, which remains until the wood is recovered or decomposed. Today a life cycle assessment (LCA) methodology can be used to evaluate the environmental performance of a product or service from a life cycle perspective. In the building and construction sector, this is used when examining the environmental impact of buildings, including everything from raw material extraction to demolition of the building and recovering. During a number of processes in a wooden building´s life cycle, wood residues can be generated. This includes forest residues from thinning and felling, sawmill residues, construction and demolition residues. To increase climate benefits, wood residues can be used for energy purposes to produce heat or electricity. The purpose of this master thesis has been to investigate both the possible potential that energy recovery of wood residues entails from a life cycle perspective, and whether the potential of wood residues is visible in an LCA according to today´s standard method. Furthermore, wood residues from the process chains have been examined, which applies from raw material to a completed house. Lastly, it has also been described to what extent wood residues arise, how they are used today and their potential to be used more efficiently and thus increase possible energy and climate gains. During this master thesis, data collection was done through literature search and interviews and all calculations has been made in Microsoft Excel. The results show that wood residues are extensively generated and used for energy purposes, mainly for heat production. Using wood residues for energy purposes has positive effects, for the two buildings studied in this work, negative emissions due to energy recovery could be generated, –127 tons CO2eq/m2 respectively –128 tons CO2eq/m2. Using wood residues in electricity production results in a greater climate impact compared to when wood residues are used to produce heat. Therefore, in order to increase the climate benefit wood residues should be used for electricity production. In the calculation tools that are used to perform LCA calculations, negative emissions from energy recovery are usually presented separately and are therefore not included in the building's total emissions. In the calculation tool One Click LCA studied in this work, the negative emission from energy recovery was valued at approximately 88% lower than the negative emission calculated, where energy recovery from the phases in the building's life cycle where wood residues are generated was taken into account. This indicates that climate gains are missed in LCA calculations today.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-179691 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Johnsson, Sofia |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0145 seconds