Elnätets utformning står mitt i en stor förändring i och med decentraliseringen där allt fler upptäcker fördelarna med att producera egen el. Antalet nätanslutna solceller ökar och detta förväntas även gälla fortsättningsvis. Om solcellsanläggningar som nätansluts har hög effekt eller om elnätet är svagt kan förstärkande åtgärder vara nödvändiga. Detta projekt syftade till att utreda vilka problem solceller kan orsaka på svaga delar av nätet samt åtgärder för att minska problematiken. Projektet klargör även vad som bör beaktas vid dimensionering av elnät nät solceller ansluts. För att uppnå syftet inleddes projektet med informationsletande och producerande av en litteraturrapport. Därefter dimensionerades en framtida solcellsanläggning och nätet kring en befintlig anläggning utvärderades. Dimensioneringen och utvärderingen utfördes med hjälp av simuleringar i dpPower. Vid utvärderingen av den befintliga anläggningen genomfördes även en analys av elkvalitetsmätningar samt mätning av förimpedans på två olika lågspänningsnät. Den ekonomiska aspekten analyserades också i form av jämförelse av effektförluster i olika kablar. Nätet kring den framtida solcellsanläggningen undersöktes med avseende på spänningsändringar vid inkoppling av solcellsanläggningen och långsamma spänningsändringar. Resultatet från simuleringar visar att en anläggning på 21 kW kan anslutas till nätet utan behov av förstärkning. Enligt grovuppskattningskurvor för nödvändig nätstyrka vid anslutning av mikroproduktion som finns tillgängliga i handboken MIKRO blir resultatet 23 kW. Utvärderingen av nätet kring den befintliga solcellsanläggningen innefattade undersökning av spänningsvariationer, mätning och beräkning av förimpedans samt analys av elkvalitetsmätningar. Resultatet visar att den omdimensionering som utfördes i samband med att anläggningen nätanslöts var nödvändig och att nätet förmodligen kommer behöva förstärkas ytterligare med en större transformator om fler solcellsanläggningar ansluts i framtiden. Elkvalitetsmätningarna visar på höga flimmernivåer men det kan dock inte fastställas om dessa härrör från solcellsanläggningen. Genom mätning och beräkning av förimpedans drogs slutsatsen att mätinstrumentet påverkas vid mätning i närheten av en solcellsanläggning. De uppmätta värdena i närheten av solcellsanläggningen stämmer inte med de simulerade och beräknade värdena. Nyare versioner av mätinstrumentet finns tillgängliga hos leverantören och bör testas på samma nät för att se om mätvärdena stämmer bättre. Vid beräkning av effektförluster jämfördes olika kabelalternativ. Resultatet visar att det ofta lönar sig ekonomiskt att välja en grövre kabel med högre inköpspris och lägre förluster per meter kabel än tvärtom. De minskade förlustkostnaderna mellan en grövre och en klenare kabel är alltså större än skillnaden i inköpspris under kablarnas livslängd. Förutom de slutsatser för de specifika anläggningarna som projektet utmynnade i drogs även några mer generella. De vanligaste problemen som uppstår vid anslutning av solceller på nätets svaga delar är elkvalitetsproblem, oftast i form av spänningsvariationer. För att minska problematiken kan nätet behöva förstärkas, exempelvis i form av kabeldimensionering. Då bör spänningsändringar vid in- och urkoppling av solcellsanläggningen, långsamma spänningsändringar, effektförluster och möjlig utbyggnation av området beaktas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-138341 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Thomas, Lisa |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0011 seconds