The largest contributing factor for human impact on global warming is the emission of greenhouse gasses, of which carbon dioxide (CO2) has the greatest consequences for the climate. Energy use in buildings is closely related to CO2 emissions from electricity and heat generation. An improvement of the energy efficiency of buildings would therefore have great impact on slowing down climate change and could also be economically beneficial for facility owners. In its Europe 2020 Strategy, the European Union has set itself three priorities for the year 2020; Smart, Sustainable and Inclusive growth, where sustainability addresses the issues of energy efficiency. The target is to reduce greenhouse gas emissions by at least 20% compared to 1990 levels; increase the share of renewable energy sources in our final energy consumption to 20%; and a 20% increase in energy efficiency. To promote energy-saving, cost-effective building solutions and attain a higher energy efficiency the European Union has created the Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) and the Energy Efficiency Directive (EED), which both have been interpreted and incorporated into national legislation by the different member states of the EU. These directives and Swedish interpretations thereof are studied to investigate what impact they have on buildings in Sweden. Next, an Energy Performance Audit of the residential building Landsfogden 6 in the south of Stockholm was carried out. The results of that is that the energy performance of the building is 126 kWh/m2, which was surprising, given the recently executed substantial renovations, aiming at a 50% reduction in energy need. The only technical building system that has not been updated to a modern standard is the district heating substation. The system is old and oversized, both heat exchangers and pumps and valves, and the analysis shows that there is much to gain by installing a new substation. Fitted with an online control system and correctly adjusted, the energy use could decrease by 110 to 170 MWh/year, with the investment paid back in 2,5 years. Landsfogden 6 has been impacted by the Energy efficiency directive and the Energy performance of buildings directive as the decisions leading up to the renovations were directly connected first to the 20/20 goals of the Europe 2020 Strategy, but then decided upon aiming for the (possibly coming) Swedish goal for 2050, 50% higher energy efficiency. / Den största bidragande orsaken till människans påverkan på den globala uppvärmningen är utsläppen av växthusgaser, varav koldioxid (CO2) har de största konsekvenserna för klimatet. Energianvändningen i byggnader är nära sammankopplat med CO2-utsläpp från el- och värmeproduktion. En förbättring av byggnaders energieffektivitet skulle därför få stort genomslag på bromsningen av klimatförändringarna och kuinde också vara ekonomiskt fördelaktigt för fastighetsägare. I sin tillväxtstrategi, Europa 2020, har den Europeiska unionen satt upp tre prioriteringar inför år 2020; Smart, Hållbar och Inkluderande tillväxt, där hållbarhet riktar in sig på energieffektivitetsfrågor. Målet är att reducera utsläppen av växthusgaser med minst 20% jämfört med 1990 års nivåer; öka andelen förnyelsebara energikällor för energianvändningen hos slutanvändare till 20%; samt en 20-procentig ökning i energieffektivitet. För att verka för energibesparande, kostnadseffektiva byggkonstruktioner och nå en högre enrgieffektivitet, har den Europeiska Unionen skapat direktiv om byggnaders energiprestanda och om energieffektivitet, vilka båda har tolkats och införlivats med nationell lagstiftning av de olika medlemsstaterna i EU. Dessa direktiv och de svenska tolkninigarna därav har studerats för att utreda vilken påverkan de har på byggnader i Sverige. Därnäst gjordes en energikartläggning av flerbostadshuset Landsfogden 6 i södra Stockholm. Resultatet av den var att byggnadens energiprestanda är 126 kWh/m2, vilket var överraskande i ljuset av den nyligen utförda väldigt omfattande renoveringen, med sikte på en 50-procentig sänkning av energibehovet. Det enda systemet som inte uppdaterats till modern standard är fjärrvärmeundercentralen. Den är gammal och överdimensionerad, både vad gäller värmeväxlare samt pumpar och ventiler och analysen visar att det finns mycket att vinna på att installera en ny undercentral. Utrustad med ett uppkopplat styrsystem och korrekt injusterat, skulle energianvändningen kunna sjunka med 110 till 170 MWh/år och investeringen vara återbetald på två år. Landsfogden 6 har på verkats av energieffektiviseringsdirektivet och energiprestandadirektivet på så sätt att de beslut som togs för renoveringarna var direkt kopplade först till 20/20-målen från Europa 2020-strategin, men att man sedan bestämde sig för att sikta på de (troligen kommande) svenska målen inför 2050, med 50% bättre energieffektivitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-175148 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Wickman, Carl-Göran |
| Publisher | KTH, Energiteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds