High levels of nutrients in tropical coastal areas is a big problem and poses large threats to coral reefs. Therefore this study will focus on nutrient flows from a source perspective. The aim of this study is to identify and quantify the phosphorus and nitrogen emissions from human activities at the island Ko Sak, Thailand. We also investigated possibilities regarding reduction of these emissions. The study was conducted by first identifying the major nutrient emitting human activities during two separate days and then quantifying them one by one. Data was acquired through a combination of personal field observations and literature studies. The following four sources were identified as the most interesting in terms of nutrient emissions: toilet waste on the island, boat sewage, littering (fruit and coconut leftovers) and liquid restaurant waste. The result shows that the sources to the largest phosphorus emissions were littering and toilet waste, while the phosphorus from boat sewage and liquid restaurant waste was lower in comparison. The largest source of nitrogen emissions was toilet waste. In combination with boat sewage they accounted for about 80 % - 90 % of the total nitrogen emissions. The liquid restaurant waste was also in this case very small in comparison and littering completely negligible. The total phosphorus emissions were 514 g/day on April 13 and 438 g/day on May 8 and the total nitrogen emissions were 1750 g/day on April 13 and 1990 g/day on May 8. The two areas identified with largest potential in terms of reducing nutrient emissions were toilet waste and littering due to their relatively large emissions combined with relatively simple flows. Examples of solutions presented is a more controlled toilet waste management system and substituting certain food sold. / Höga halter av fosfor- och kväveutsläpp leder till övergödning och är ett stort problem i kustområden. I kustområden finns koraller som är väldigt känsliga organismer som lätt blir påverkade negativt av små förändringar i omgivningen. Detta gör att koraller även är känsliga mot fosfor- och kväveutsläpp. Koraller är vanligtvis väldigt vackra och lockar därför till sig stora mängder turister som vill se på dem. Thailand är ett land som är väldigt beroende av sin turism men med turismen så kommer också ökade miljöproblem, som övergödning. Den här studien syftar till att identifiera och kvantifiera fosfor- och kväveutsläpp från mänskliga aktiviteter vid ön Ko Sak i Thailand. Vi har också undersökt om det finns några möjligheter att minska utsläppen.Studien har gjorts genom att först identifiera fem olika mänskliga aktiviteter som skulle kunna släppa ut fosfor och kväve och sedan kvantifierat dem genom att ställa upp tio stycken ekvationer. Ekvationerna beräknades genom att samla in data från egna observationer på ön och genom litteraturstudier. Observationerna gjordes på två separata dagar. De mänskliga aktiviteter som identifierades var toalettavfall, avloppsvatten från båtar, nedskräpning, flytande avfall från restaurangen och utsläpp vid förbränning i båtmotorer, där förbränning i båtmotorer ansågs som försumbar. Nedskräpningen bestod till största del av rester från frukt och kokosnötter där utsläppen från kokosnötter stod för den överlägset största delen. I alla fall förutom nedskräpning kvantifierades både fosforutsläpp och kväveutsläpp. I nedskräpning antogs dock att alla kväveutsläpp omvandlades till gas och inte hamnar i vattnet vilket gjorde att den inte heller behövde kvantifieras. Källorna till de största fosforutsläppen var nedskräpning och toalettavfall, vilka stod för ungefär 90 % av utsläppen sammanlagt. Fosforinnehållet i avloppsvatten från båtar och flytande avfall från restaurangen var mycket lägre i jämförelse, endast ca 7 % respektive mindre än 1 % av de totala fosforutsläppen. Av kväveutsläppen så var toalettavfall den aktiviteten med störst utsläpp, på mellan 80 % till 90 %. Även i det här fallet så stod flytande avfall från restaurangen för endast runt 1 % av utsläppen. De totala utsläppen var 514 g fosfor/dag den 13 april och 438 g fosfor/dag den 8 maj. Kväveutsläppen blev 1750 g kväve/dag den 13 april och 1990 g kväve/dag den 8 maj. Utsläppen bedöms vara tillräckligt stora för att kunna ha en påverkan på korallerna. De områden som bedömdes ha den största möjligheten för minskade utsläpp var toalettavfall och nedskräpning. Detta på grund av att de hade stora utsläpp men samtidigt relativt simpla flöden. Två exempel på förändringar som föreslås är att införskaffa ett nytt toalettsystem eftersom att det nuvarande kan bedömas som uttjänat och att byta ut försäljningen av kokosnötter till något annat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-192300 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Lindström, Emelie, Engström, Adam |
| Publisher | KTH, Industriell ekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-IM-KAND 2016:32 |
Page generated in 0.0019 seconds