The amount of carbon dioxide in the atmosphere is continuously rising and does almost certainly have an effect on the climate of the earth. Because of this, the work towards an ecologically sustainable society is important, and striving to minimize the carbon footprint of every process possible is key to reach this goal. The goal of this project has been to estimate the carbon footprint of the Stockholm district heating network, as well as the single facilities that it consists of. To do this, technological and geographical boundaries have been set such as separating the plants from the rest of the network and selecting the major contributors to represent the network of Stockholm. Data has then been collected from the chosen heat plants and the carbon footprint has been calculated using three different scenarios, based on fuel and production of heat and electricity. The different scenarios have been used to enlighten the effect of putting value into the production of electricity in the combined heat and power plants when performing the calculations. As a result, the annual emission of carbon dioxide was estimated to ca 3.8 million tons, and the carbon dioxide footprint of the Stockholm district heating network was, in the ’best case’ scenario, 258 000 kg per GWh. From comparing the plants it is concluded that there are great benefits of using heat pumps in the production of heat instead of just regular boilers. The authors would however like to point out that the carbon emissions related to the origin of the electricity has not been taken into account. / Mängden koldioxid ökar ständigt i atmosfären och det påverkar med största sannolikhet jordens klimat. För att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle är det därför relevant att i varje process försöka minska utsläppen av koldioxid. Det här projektet har syftat till att undersöka koldioxidfotavtrycket av Stockholms fjärrvärmenätverk och de enskilda anläggningar nätet består av. För att göra detta har tekniska och geografiska avgränsningar gjorts såsom att frånskilja fjärrvärmeverken från resten av systemet, och att välja ut de största anläggningarna som tillsammans kan utgöra en god representation av hela nätet. Data har sedan samlats in från de valda verken, och utifrån bränsle och produktion av el och värme har koldioxidfotavtrycket beräknats enligt tre olika scenarion. Detta har gjorts för att belysa effekten av hur man värderar produktionen av el i kraftvärmeverken vid beräkning av koldioxidfotavtrycket. Det totala årliga utsläppet av koldioxid uppskattades till ca 3,8 miljoner ton, och koldioxidfotavtrycket för Stockholms fjärrvärmenätverk är i bästa fall 258 000 kg per GWh. Från jämförelse mellan de olika verken noteras att det finns stora fördelar med att använda värmepumpar i produktionen av värme. Författarna vill dock uppmärksamma att ingen hänsyn har tagits till koldioxidutsläppen som förknippas med elen som driver pumparna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-170896 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Lefvert, Adrian |
| Publisher | KTH, Energiteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds