Ett mål i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan är att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser med minst 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010. En viktig åtgärd för detta är elektrifiering av fordon. Syftet med denna rapport är att undersöka hur en elektrifiering av personbilsflottan kan påverka Sveriges elnät. Detta görs genom att studera hur Sveriges elnät ser ut idag, vilka utmaningar Sveriges elförsörjning står inför, vad som skulle hända om elektrifieringen av personbilsflottan skedde omedelbart, samt om förutsättningarna för elektrifiering skiljer sig åt mellan norra och södra Sverige. En trolig utveckling är att elförbrukningen kommer öka mycket under de kommande åren tillföljd av en omfattande elektrifiering. Laddbara fordon i trafik har ökat stadigt de senaste tio åren. Denna snabba utveckling visar på ett behov av förståelse för hur en snabb omställning av personbilsflottan kan påverka elnätet. Detta undersöks med hjälp av en modell av elnätet som skapats i Excel. Modellen används för att ta reda på hur effekttillgången hade sett ut om alla fossildrivna personbilar i Sverige under 2020 ersattes med elbilar. Resultatet av studien visar att effektbehovet till följd av elektrifiering av personbilsflottan skulle vara betydligt större i södra än i norra Sverige. Vid den simulerade elektrifieringen ökade importbehovet i södra Sverige markant, trots att det redan innan elektrifieringen var stort. Nettoexporten i norra Sverige minskade något till följd av elektrifieringen. Förändringen var dock betydligt mindre i norr än i söder. Både innan och efter elektrifieringen nettoexporterade Sverige el, men exporten minskade med drygt 13 TWh. Vidare kunde importbehovet täckas i alla elområden förutom i SE4, där det uppstår eneffektbrist under 77 timmar av året. Används även effektreserven minskar denna siffra till 62 timmar. Detta resultat inkluderar inte import från Tyskland, Polen och Litauen. Vid maximalt utnyttjad överföringskapacitet från dessa länder sjunker tiden för effektbrist till 18 timmar. Under många av de timmar som effektbrist uppstår i SE4 är överföringskapaciteten i snittet mellan SE2 och SE3 fullt utnyttjad. För att minska risken för effektbrist skulle en lösning vara att öka denna kapacitet för att kunna importera mer el från norra Sverige där en stor del av elproduktionen sker. En ytterligare åtgärd kan vara ökad elproduktion i södra Sverige. / One of the goals in Sweden's climate action plan is to reduce the transport sector's greenhouse gas emissions by at least 70 percent by 2030 compared to 2010. An important measure for this is the electrification of vehicles. The purpose of this report is to investigate how electrification of the vehicle fleet can affect Sweden's electricity network. This is done by studying what Sweden's electricity network looks like today, what challenges Sweden's electricity supply faces, what would happen if the electrification of the vehicle fleet took place immediately, and whether the conditions for electrification differ between northern and southern Sweden. One likely development is that electricity consumption will increase significantly in the coming years because of extensive electrification. Rechargeable vehicles in traffic have increased steadily over the past ten years. This rapid development shows a need for an understanding ofhow a rapid conversion of the vehicle fleet can affect the electricity grid. This is investigated using a model of the power grid created in Excel. The model is used to find out what the powersupply would have been if all fossil-fueled passenger cars in Sweden in 2020 were replaced with electric cars. The results of the study show that the power demand due to electrification of the vehicle fleet would be significantly greater in southern than in northern Sweden. During the simulated electrification, the import demand in southern Sweden increased considerably, even though there was a large import demand even before electrification. Net exports in northern Sweden decreased slightly due to the electrification. However, the change was much smaller in the north than in the south. Both before and after electrification, Sweden net exported electricity, but exports decreased by just over 13 TWh due to the transition. Furthermore, the import demand could be covered in all bidding zones except SE4, where power shortages would occur during 77 hours of the year. If the power reserve is also used, this figure is reduced to 62 hours. This result does not include imports from Germany, Poland, and Lithuania. At maximum utilized transmission capacity from these countries, the power shortage time drops to 18 hours. During many of the hours that power shortages occur in SE4, the transmission capacity in the average between SE2 and SE3 is fully utilized. To reduce the risk of power shortages, one solution would be to increase this capacity in order to be able to import more electricity from northern Sweden where a large part of the electricity production takes place. An additional measure may be increased electricity production in southern Sweden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-298995 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hallin, Matilda, Eriksson, Cornelia |
| Publisher | KTH, Energiteknik, KTH, Energisystem |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2021:261 |
Page generated in 0.0985 seconds