This study aims to build a medium-term (2019-2040) model for the Chilean electricity generation system in the OSeMOSYS software, a linear cost optimisation model, in light of the most recent developments in government policy and targets. In 2019, the Chilean government committed to decommissioning all coal plants by 2040 at the latest, and set out a non-binding target to be carbon neutral by 2050. The carbon neutrality target could be enshrined in the climate change law, which has yet to be ratified. In this thesis, a focus was put on the upfront capital cost of the system, and the emissions attributable to Chile’s GHG Inventory (called the SNI GHG in Chile) from operating the system. Three scenarios are developed within the thesis, in line with three paths the power system may follow: a BAU scenario including current power purchase agreements, a scenario in which power purchase agreements for fossil fuels are bought out and the free market then takes over, and a non-conventional renewable energy (NCRE) scenario in which certain renewable technologies account for 68% of production in 2040. The model is validated against the results from 2019 and a broadly similar model developed in the private sector. Sensitivity analysis scenarios were conducted for the input parameters: price of natural gas, price of coal, capital cost of solar PV, capital cost of wind, capital cost of wind & solar, and the capacity factor of hydropower. The sensitivity analyses show the most sensitive input parameters are the price of natural gas and capital cost of wind with respect to the outputs of capital cost, NCRE production ratio such as the share of all solar, wind, and certain hydro technologies as a percentage of total electricity production and GHG emissions. / Denna studie syftar till att bygga en medelfristig (2019-2040) modell för det chilenska elproduktionssystemet i programvaran OSeMOSYS, en linjär kostnadsoptimeringsmodell, mot bakgrund av den senaste utvecklingen i regeringens politik och mål. År 2019 åtog sig den chilenska regeringen att stänga av alla kolanläggningar senast 2040 och fastställde ett icke-bindande mål att vara koldioxidneutralt år 2050. Målet om koldioxidneutralitet kan fastställas i lagen om klimatförändringar, som ännu inte har ratificeras. Detta arbete fokuserar på systemets kapitalkostnad i förväg och de utsläpp som kan hänföras till Chiles GHG-inventering, kallad SNI GHG i Chile, från drift av systemet. Tre scenarier utvecklas inom avhandlingen, i linje med tre scenarier som kraftsystemet kan följa: ett BAU-scenario inklusive nuvarande kraftköpsavtal, ett scenario där kraftköpsavtal för fossila bränslen köps ut och den fria marknaden sedan tar över, och ett scenario med icke-konventionell förnybar energi (NCRE) där vissa förnybara tekniker står för 68% av produktionen 2040. Modellen valideras mot resultaten från 2019 och en i stort sett liknande modell utvecklad i den privata sektorn. Känslighetsanalysscenarier genomfördes för ingångsparametrarna: pris på naturgas, kol på pris, kapitalkostnad för solceller, vindkraft, kapitalkostnad för vind & sol och kapacitetsfaktor för vattenkraft. Känslighetsanalyserna visar att de mest känsliga ingångsparametrarna är priset på naturgas och kapitalkostnad för vind med avseende på kapacitetskostnadens produktion, NCRE-produktionskvoten, till exempel andelen av alla sol-, vind- och vissa hydroteknologier i procent total elproduktion) och växthusgasutsläpp.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-276819 |
Date | January 2020 |
Creators | Abadie, Brendan |
Publisher | KTH, Energi och klimatstudier, ECS |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | TRITA-ITM-EX ; 2020:381 |
Page generated in 0.0149 seconds