I detta examensarbete har åtgärder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umeå kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer än 130 byggnader. Detta projekt sades då vara det största av sitt slag i Sverige. Bakgrunden till behovet av att utföra detta grundades i att en stor del av de tekniska systemens livslängd i fastigheterna började vara uppnådd samtidigt som ett energieffektiviseringskrav ålades fastighetsavdelningen. Siemens anlitades som entreprenör. De villkor som styrde projektet kom från beslutsfattande politiker och handlade om den viktiga besparingsgarantin. Denna garanti var en förutsättning för att få ekonomiska medel att finansiera ett projekt av den här storleken. EPC som modell valdes för att möjliggöra dessa krav. Den data som legat till grund för analysen av de energieffektiviseringsåtgärder som utförts har funnits samlad i eRoom, Siemens plattform för EPC-projekt. Den information som varit mest essentiell har varit de projektutvecklingsrapporter som för varje objekt beskrivit läge, problembild, åtgärdsförslag samt de energikartläggningar som innehållit alla energiberäkningar för energiläget i respektive fastighet samt potentiellt energiläge efter utförande av föreslagna åtgärder. De åtgärder som ansågs relevanta för att på det mest tydliga vis beskriva resultatet av Umeå EPC-projekt beslutades få ligga till grund för att reda ut hur besparingsfördelningen såg ut. Resultatet av detta arbete visar att de åtgärder som levererade störst del av den totala besparingen i ren energi var åtgärder kopplade till fläktar samt övriga åtgärder där styråtgärder av motorvärmare, injusteringar och pumpar rymdes. Efter dessa poster var tilläggsisolering samt belysningsåtgärder stora. Vidare vad gäller den ekonomiska besparingen var det konverteringar av uppvärmning som var absolut störst, därefter fläktarbeten samt kategorin övriga poster. Den ekonomiska investeringen var svår att på ett rättvist sätt jämföra mot hur stora besparingarna varit per åtgärd. En jämförelse av besparing mot antal åtgärder inom varje kategori visar däremot att konvertering till fjärrvärme samt värmeåtervinning var de mest effektiva åtgärderna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-105235 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Öhrling, Jenny |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds