This report covers the social sustainability agenda in the suburbs Rosengård and Kroksbäck, situated in Malmö. These suburbs where constructed mainly in the years 1960-1975 and are now in need of refurbishing. There is also a housing shortage in Malmö and the demand is mainly for inexpensive apartments. Young adults, students, immigrants, senior citizens and families alike are looking for places where they can afford to live. The high demand for living space and the need of renovation could spark a gentrification process which would not be socially sustainable. The main actors whose social sustainability agendas are reviewed are the municipality of Malmö and the municipal owned housing company of MKB as well as the tenants’ association. The report also covers how the dialogue between the residents in Rosengård, the civil servants of the city and the landlords is carried out. Reactions from the residents in Rosengård have been researched in newspapers, but it proved hard to find while criminal reports where abundant. Lastly two examples on how the social sustainability agenda have been carried out in Gothenburg is presented. The methodology which the results are based on is a literature review. The report finds that both Malmö and Gothenburg are using a matrix formed decision tool in order to incorporate social aspects in all planning decisions. This is something which works well in both cities. The municipality of Malmö took a decision in 2014 that the social justice will increase when building new apartments. They do however realize the most of the newly constructed homes might be too expensive but they hope that this will eventually free up cheaper apartments. Different investment programs have been initiated in Rosengård, Rosengård I förvandling is one of them. Part of this program was based on local farming and different pedagogical activities. MKB are using social clauses when hiring different contractors, they stipulate that ten percent of the workforce should be locals or people who previously have been unemployed. This would be one the few tangible solutions which MKB is contributing with to solving the problem with lack of social sustainability. The tenants’ association is mainly focusing on minimizing the rent increase. They do however see a potential in so called neighborhood effects such as social learning were tenants are affecting other tenants in a positive way. The tennants’ association believes, as do the municipality of Malmö, that this can be achieved partly by constructing new houses among the older ones. The dialogue between the residents and the municipality used to be characterized as too little too late in the planning process. The revised aim with the dialogue is now to bring the citizens opinions into the decision process at an earlier stage. A potential problem could be the language barriers as there are many immigrants living in suburban Malmö. However in projects where the dialogue where given a priority the outcome became a success and the decision enjoys a broad support. As a recommendation for future research, a survey or deep interviews with the residents on their thoughts about actions taken to increase the social sustainability could be carried out. This is something which this report is lacking, good feedback from the residents. / Den här rapporten behandlar olika aktörers bidrag till den sociala hållbarheten i Malmös förorter. Dessa förorter byggdes mellan åren 1960-1975 och är nu i stort behov av upprustning. Samtidigt lider Malmö av en stor bostadsbrist och det är främst bostäder med låga hyror som efterfrågas. Ungdomar, studenter, invandrare, pensionärer och familjer letar efter bostäder som de har råd med. Stor efterfrågan på bostäder och ett stort renoveringsbehov kan innebära en gentrifiering som inte är socialt hållbar. De aktörer vilkas sociala hållbarhetsarbete har undersökts är Malmö stad, det kommunala bostadsbolaget MKB samt hyresgästföreningen. Dessa är organisationer som har en stor möjlighet att påverka agendan runt den sociala hållbarheten i Malmös förorter. Vidare undersöker rapporten också på hur arbetet med medborgardialog ser ut samt vilka reaktioner olika satsningar fått från de boende. Slutligen så redovisas två erfarenheter från Göteborgs miljonprogramsområden. Rapporten baseras på en litteraturstudie. Undersökningen visar att både Malmö och Göteborg jobbar med en form av matrissystem för att säkerställa att den sociala hållbarheten inkluderas i planfrågor och har visat sig fungera bra i båda städerna. Malmö kommun tog 2014 ett beslut om att social rättvisa ska vara vägledande vid nybyggnation av flerfamiljshus. Det finns en insikt i att många nybyggda lägenheter kan bli dyra men förhoppningen är att detta ska frigöra billigare bostäder. Olika investeringsprogram har sjösatts i Rosengård där Rosengård i förvandling är ett exempel. Delar av detta program fokuserar på olika pedagogiska aktiviteter och stadsodling och en bieffekt har blivit att människor har fått en mer positiv syn på Rosengård. MKB fokuserar sitt sociala hållbarhetsarbete på sociala klausuler för underleverantörer där målet är att tio procent av arbetarna ska vara bosatta i området eller tidigare arbetslösa. Hyresgästföreningens fokus ligger på att hålla hyreshöjningarna på en så låg nivå som möjligt men de ser också en potential med såkallade grannskapseffekter, där boende påverkar andra boende på ett positivt sätt. Hyresgästföreningen och Malmö stad tror att detta är något som delvis kan uppnås genom att bygga nya flerbostadshus bland äldre bebyggelse. Medborgardialogen har tidigare karakteriserats av att den varit fokuserad på att informera de boende om olika beslut. Det nya målet med medborgardialogen är att det ska föra in de boendes åsikter som en aktiv del i beslutsprocessen i ett tidigt stadium. Ett potentiellt problem är de språkbarriärer som kan uppstå i ett så multikulturellt samhälle som Malmö. Erfarenheter visar dock på goda resultat i projekt där medborgardialogen prioriterats. Det visade sig problematiskt att finna reaktioner från de boende som är kopplade till de olika initiativen som syftar öka den sociala hållbarheten. Genomförandet av en sådan studie med hjälp av enkäter eller djupintervjuer är ett förslag för att nå ökad kunskap och ett förslag på fortsatt forskning inom området.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-172988 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Andersson, Niklas |
| Publisher | KTH, Industriell ekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-IM-EX 2015 ; 19 |
Page generated in 0.009 seconds