Människor har de senaste århundradena bidragit till ökade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatförändring som idag upplevs. Jordbruket står för en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen ökar sätts ytterligare press på jordbruket att kunna förse denna befolkningsökning med livsmedel. Samtidigt ökar detta även pressen på miljön. Syftet med denna rapport var att utröna huruvida det ur ett klimatperspektiv är mest fördelaktigt att Sverige har en hög självförsörjningsgrad på ett urval av jordbruksprodukter, eller om dessa bör produceras i de länder som de idag importeras ifrån. Detta utfördes genom jämförelse av olika studier som utfört livscykelanalyser på dessa jordbruksprodukter. Klimatpåverkan uttrycktes i koldioxidekvivalenter i de studerade livscykelanalyserna. Resultaten visade att självförsörjningsgraden i Sverige för de utvalda produkterna fläskkött, mjölk, nötkött, tomat och ägg varierade mellan 14 och 103 procent. För fläskkött erhölls den lägsta klimatpåverkan vid produktion i Danmark med inkluderad transport till Sverige. För nötkött visade resultaten att den lägsta klimatpåverkan uppkom vid produktion i Danmark, och för mjölk vid produktion i Tyskland. Resultatet för tomat visade att lägst klimatpåverkan erhölls vid produktion i Spanien, med transport till Sverige. För ägg var produktion i Sverige det alternativ som gav lägst emissioner och således den enda produkt, utifrån resultaten i denna rapport, där Sverige borde ha en hög självförsörjningsgrad. Stora variationer uppvisades i de olika studierna, både mellan och inom länderna, för respektive produkt. Det diskuterades huruvida en viss del av dessa variationer kunde härledas till olikheter i studiernas utformning, med olika systemgränser och inkluderade processer som exempel. Att transport till Sverige ej inkluderades i samtliga studier noterades som en svaghet för resultaten i denna rapport. Detta kunde mycket väl tänkas påverka resultaten i den utsträckning att det optimala landet för produktion ändrades, och således att självförsörjning i Sverige blev mer fördelaktigt. Aspekter för självförsörjning som ej är kopplade till klimatperspektivet diskuterades till viss del i denna rapport. För vissa av dessa kunde det tänkas att motstridiga rekommendationer uppstod jämfört med de resultat som presenterades som fördelaktiga ur ett klimatperspektiv. Andra aspekter som sociala och ekonomiska utelämnades i denna rapport. För framtida studier rekommenderas att fler aspekter än klimatpåverkan integreras för att få ett mer allomfattande resultat gällande vilken självförsörjningsgrad som bör gälla för Sverige.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-174871 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Norin, Isabelle, Unevik, Ingrid |
| Publisher | KTH, Industriell ekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-IM-KAND 2015 ; 31 |
Page generated in 0.0021 seconds