Bottensediment i anslutning till hamnarna runt Östersjön har i stor utsträckning blivit kontaminerade av föroreningar. Behovet av muddringsinsatser är därför stort. Traditionella hanteringssätt har varit tippning till havs samt deponi. På senare tid har stabilisering av massorna i hamnen visat sig vara ett möjligt alternativ. Livscykelanalysen är gjord med Gävle hamn som fallstudie, hamnen planerar att muddra 4 miljoner kubikmeter sediment, varav en miljon bedöms som förorenade. Gävle hamn har valt att stabilisera sina förorenade sediment och ett delmål har varit att undersöka om stabilisering är det bästa alternativet för Gävle. Denna studie har utifrån livscykelperspektiv visat att stabilisering av muddermassor är ett bra hanteringssätt samt att deponi ger en stor miljöbelastning sett ur de undersökta miljöpåverkanskategorierna. De undersökta kategorierna var växthuseffekt, övergödning, försurning, abiotiska resurser samt energianvändning. Studien visar att stabilisering av muddermassor ger en liten miljöbelastning gentemot de andra hanteringssätten. Detta eftersom det inte behövs någon transport av muddermassor vid detta hanteringsalternativ. Vidare så ger produktion av kajmaterial ett stort bidrag till växthuseffektspotential vilket undviks vid stabilisering Ur bedömningssynpunkt kantas alla hanteringssätt av fördelar och nackdelar. Rekommenderbart för Gävle hamn är dock stabilisering med tanke på att det gav en liten belastning gentemot deponi. Deponi gav störst belastning inom alla undersökta miljöpåverkanskategorier. Vidare var denna studie av screening karaktär där de största miljöbelastningarna fastställdes och kvantifierades. Studien visar på att det finns behov av att göra flera fallstudier eftersom hamnar är platsspecifika vilket ger olika förutsättningar vad gäller bland annat sedimentkaraktär och hantering av muddermassor. Resultatet kan användas som vägledning vid beslut om muddringsinsatser för hamnar kring Östersjön. / Bottom sediments in the ports around the Baltic Sea have become significantly contaminated by pollutants. The need for dredging operations is therefore significant. Traditional ways of handling sediments have been tipping it at sea or disposal in landfill. More recently, stabilization of masses has been a popular way of handling sediments, from an environmental point of view. This study has using a life cycle perspective. It shows that stabilization of masses is a good way of handling sediments and that landfill gives a large environmental impact within the investigated environmental impact categories. The investigated categories were global warming, acidification, eutrophication, use of abiotic resources and energy consumption. A Life Cycle Assessment was performed with the port of Gävle as a case study. The port is planning to dredge 4 millions cubic meters of sediments. One million is considered contaminated and must be handled carefully. The port of Gävle has chosen to stabilize the contaminated sediments and a goal has been to investigate whether stabilization is the best handling alternative for the port of Gävle. The study shows that stabilization of dredged material leaves a small environmental impact in comparison to the other alternatives. That is partly explained by the transport of sediments you can avoid. An important environmental aspect is that the production of material for stabilization causes a big impact which is avoided with stabilization. From an overall point of view, it is hard to say which alternative is best or worst, all alternatives have booth advantages and disadvantages. Advisable for the Port of Gävle is stabilization, landfilling resulted in the largest environmental impacts for all studied alternatives in all impact categories. The study indicates that there is always a need to do a specific case study because ports are site specific, where the properties of the sediments and handling alternatives of them have to be analyzed correctly. This study was of a screening nature, where only large impacts were considered and quantified. More studies should be performed for more accurate results.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-183430 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Brandt, Robert |
| Publisher | KTH, Industriell ekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds