Stockholm stad har en tydlig formulerad målbild för hur Stockholm skall utvecklas till en hållbar storstad där energianvändning och farliga utsläpp är minimala. Denna målbild framgår i stadens Vision för år 2030, där bland annat ett mål om att staden ska vara fossilbränslefri till år 2050 framgår. Staden har utifrån Vision 2030 satt upp en rad miljömål som bland annat innefattar miljöeffektiva transporter och hållbar energianvändning. Utifrån dessa miljömål har en biogasstrategi utvecklats vars syfte är att bidra till en ökad produktion av biogas i regionen. Rapporten kartlägger den rådande biogaskedjan för Stockholm stad, från insamling av matavfall till hantering, biogasutvinning och distribution. De olika delmomenten i biogaskedjan analyseras utifrån energiflödet i den aktuella delprocessen. Inom Stockholm stad samlas matavfall in från hushåll och verksamheter. Matavfallet samlas in med biogasdrivna sopbilar som kör matavfallet till SRVs förbehandlingsanläggning i Sofielund. Där förbehandlas matavfallet till en homogeniserad, pumpbar massa som kallas slurry. Slurryn lastas på tankbilar som kör det förbehandlade matavfallet till tillgängliga rötningsanläggningar i regionen. Vid rötningsanläggningen placeras slurryn i en rötkammare där biogasutvinningen sker. Uppgradering av rågas sker vanligen i anslutning till rötningsanläggningen. Den vanligaste distributionsformen av fordonsgas är i komprimerad form. Rågasen fylls i stålflaskor och transporteras sedan med lastbil. Energiinnehållet i biogasen är direkt kopplad till metanhalten. Metanhalten i den producerade biogasen beror på effektiviteten i rötningsanläggningen samt sammansättningen på slurryn. Nettoenergivinsten beräknas till 43 procent av energin som fås vid rötning av 1 ton organiskt hushållsavfall. De största energiemissionerna sker på grund av långa transporter mellan förbehandlingsanläggningen och rötningsanläggningen. För en energieffektiv biogasproduktion bör samtliga processteg ske i nära anslutning till varandra så att energianvändning och transporter kan minimeras. Energianalysen visar att så som biogaskedjan i Stockholm är konstruerad i dagsläget, är den ej förenlig med stadens miljömål om miljöeffektiva transporter och hållbar energianvändning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-147860 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Wikman, Katarina |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds