This project was conducted on behalf of the organization SABO (Swedish Association of Public Housing Companies). The aim of this project was to investigate which relevant environmental aspects and indicators there are for housing companies to present in their sustainability report. The project consists of three main goals: to decide if there is a need for common guidelines when conducting a sustainability report, determine appropriate environmental indicators and to create a simple model of how the companies can present them. This was done by a literature study, analysis of 13 sustainability reports and interviews with seven housing companies. The result of the project suggests that there is a need for common guidelines to, among other things, make it easier to make a comparison with other companies. The guidelines should not be too strict since the companies don't have the same opportunities for calculations, etc. The aspects considered as important for companies to report are: energy, emissions, transport, water, waste, suppliers and biodiversity. Within these aspects a number of indicators are recommended for the companies to report. The sustainability report should have a simple format and the indicators should be presented in both numbers and text. It should be clear which calculations that have been done and a description of the factor behind the results. / Begreppet hållbar utveckling får en allt starkare förankring bland politiker och företag, men också bland allmänheten. Dels på grund av de pågående klimatförändringarna. Arbetet med hållbar utveckling måste integreras i samhällets beslutsfattande på samtliga nivåer. Att arbeta hållbart blir allt viktigare bland dagens företag för att säkra sin konkurrens- och affärskraft, men även vår gemensamma framtid. Genom att upprätta en hållbarhetsredovisning kan företagen kommunicera resultaten av sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter vilket ökar transparensen. Från och med 2016 kommer alla stora företag och företag av allmänt intresse att vara skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt svensk lag. Syftet är att resursanvändningen ska minska och medvetenheten inom hållbarhetsfrågor öka. Idag saknas dock riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska utformas och ett stort tolkningsutrymme lämnas vilket resulterar i hållbarhetsredovisningar med varierande innehåll. Detta projekt har gjorts på uppdrag av SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsorganisation) med syftet att undersöka vilka aspekter och indikatorer kopplade till energi- och miljöfrågor som är mest relevanta för ett bostadsföretag att förmedla i sin hållbarhetsredovisning samt hur ett bostadsföretag kan jobba med dessa miljöindikatorer för att nå ett gott resultat i sin verksamhet. Målen med detta projekt var att avgöra om det finns ett behov av gemensamma riktlinjer för hållbarhetsredovisning bland SABOs medlemsföretag, fastställa lämpliga resultatindikatorer kopplade till miljö för bostadsföretagens hållbarhetsredovisning samt utforma en enklare modell för hur bostadsföretagen kan presentera dessa miljöindikatorer i sin hållbarhetsredovisning. Projektet avgränsades till att endast rikta sig till de allmännyttiga bostadsföretagen som är medlemmar i SABO samt att endast fokusera på miljödelen av hållbarhetsredovisningarna. Det finns ett antal frivilliga standarder för hur en hållbarhetsredovisning ska utformas. I detta projekt har de riktlinjer som tagits fram av Global Reporting Initiative studerats vilka är det mest vedertagna ramverket inom hållbarhetsredovisning. En närmare studie har också gjorts av det europeiska samarbetet Eurhonet (European Housing Network) vilket är uppbyggt av ett trettiotal bostadsföretag inom EU som har en gemensam redovinsmodell. En central del av projektet har varit att analysera ett antal befintliga hållbarhetsredovisningar. Analysen visade att företagens utformning och innehåll av hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt. En likhet är dock att majoriteten av företagen redovisar indikatorer i sifferform genom tabeller, diagram eller liknande i kombination med beskrivningar av deras miljöarbete under det gångna året. Som ett komplement genomfördes ett antal telefonintervjuer med några av de företag vars redovisningar ingick i analysen. Flera menar att gemensamma riktlinjer skulle kunna förenkla en jämförelse mellan företagen. De flesta menar dock att dessa inte ska vara för strikta utan efterfrågar snarare rekommendationer och förslag då det är svårt att utforma en modell för hållbarhetsredovisning som fungerar för alla bostadsföretag. Det viktigaste för företagen är att hitta en modell som fungerar med verksamheten och som möjliggör en uppföljning av det egna resultatet. Att jämföra sig med andra företag kommer troligtvis som ett nästa steg i utvecklingen. Företagen tog också upp problematiken med att de har olika förutsättningar i form av vilken kommun de verkar inom, vilka mätmetoder de har tillgängliga, samt storleken och utformningen av dess verksamheter, etc. De aspekter som vi anser vara mest relevanta för ett bostadsföretag att redovisa, och som också redovisades mest frekvent i de hållbarhetsredovisningar som studerats, var energiförbrukning, utsläpp av växthusgaser från bestånd och transporter, vattenförbrukning och uppkommen avfallsmängd i beståndet, samt vilka initiativ som tagits för att minska miljöpåverkan inom dessa poster. Indikatorerna bör redovisas i tabellform men ska inte begränsas till att endast vara en siffra. Indikatorerna bör kompletteras med utförligare beskrivningar av arbetsmetoder, initiativ, utmaningar och mål för att ge en inblick i hur företagen arbetar inom de olika områdena. Indikatorerna kan också förtydligas med hjälp av diagram. Något som saknades i hållbarhetsredovisningarna var aspekterna biologisk mångfald samt vilka åtgärder som görs för att minska miljöpåverkan inom företagets leverantörskedjor. Dessa aspekter rekommenderas att företagen tar upp i en högre grad i sin hållbarhetsredovisning då de utgör en viktig del i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Att redovisa dessa indikatorer kan dock ses som ett utvecklingssteg i bostadsföretagens hållbarhetsredovisning för de som redan har ett utvecklat hållbarhetsarbete och bör inte prioriteras. Företagens hållbarhetsredovisningar kan fungera som underlag för diskussion i olika nätverk där innovativa arbetsmetoder och idéer kan utvecklas.Här kan företagen träffas i ett större sammanhang och diskutera indikatorerna och resultat, och nya koncept och erfarenheter kan föras vidare. Modellen som tagits fram i detta projekt, tillsammans med fler möten och nätverk, kan leda till ett mer gränsöverskridande samarbete där bostadsföretagen tillsammans bidrar till en hållbar utveckling. Detta är också något som bostadsföretagen ställer sig positiva till. Nätverk och träffar kan också vara ett bra koncept för de mindre företagen som just börjat eller ska börja göra en hållbarhetsredovisning. Det kan då vara bra att ha någon att utbyta idéer med.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-170603 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Johnni, Mathilde, Malmberg, Malin |
| Publisher | KTH, Industriell ekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-IM-KAND 2015 ; 2015:04 |
Page generated in 0.0019 seconds