Grundvatten är ett hett ämne i dagens samhälle, speciellt då grundvattenbristen är mer förekommande vid varma och torra somrar. Det är nog många som minns sommaren 2018 där det mättes rekord i temperatur och soltimmar, men även i låga grundvattennivåer. De rådande klimatförändringarna medför mer extrema väder där samhället, inklusive kommunerna, behöver anpassa sig och öka beredskapen. Värmdö kommun är en av dessa kommuner, som vill se över dricksvattentillgångarna och säkra dricksvattnet för en kommande klimatförändring och befolkningsökning. Kommunen ligger i Stockholm skärgård där många från Stockholm har sina fritidsboenden, men nu ökar även permanenta boende för varje år. För att säkra dricksvattenförsörjningen, inte endast inför klimatförändringar, utan även för större befolkning behöver de tänka ut ett alternativ för att öka dricksvattenresurserna om det skulle behövas. Ett alternativ är att pumpa upp vatten från sjön Återvallsträsk på Ingarö, och låta det infiltrera i Ingaröåsen genom infiltrationsbassänger. Kommunen använder sig redan av Ingaröåsen för dricksvattenanvändningen genom tre brunnar belägna vid Fladen, Rosenmalm och Fågelvik, men alternativet är att utöka åsens resurser för ett större grundvattenmagasin. Ingaröåsen är en rullstensås som består av sorterat och rundat material vilket lämpar sig bra åt dräneringsalternativ då vattnet lätt infiltrerar marken utan att det stannar kvar i porerna. Kandidatarbetets syfte är att, utifrån kemiska analyser och kornstorleksanalys, samt litteraturstudier, undersöka om Ingaröåsen som är placerad i närheten av Återvallsträsk lämpar sig för en återinfiltration av ytvatten från sjön Återvallsträsk. Studien undersöker även om kvaliteten på sjön lämpar sig för att återinfiltreras. Kandidatarbetet är en del av ett större arbete som Geoveta utför. Geoveta är ett konsultbolag som inriktar sig på miljö-och geovetenskapsfrågor och problem kopplade till det. Litteraturstudien gjordes för att ta fram information om åsens uppbyggnad, tillkomst, problem kopplade till åsen som deponier och täkter. Fältarbetet innebar att åsen inventerades, jord och vattenprover togs för både kemisk analys och mekanisk torrsiktning för att analysera jordartens uppbyggnad. Materialet i Ingaröåsen består främst av sand och då mest mellan- och finsand med ensgraderat och sorterat material. Kemiska analysen på jordmaterialet påvisade att kvaliteten var god utan några anmärkningar. Sjön Återvallsträsket har visat sig ha goda möjligheter för en konstgjord infiltration, men analyserna visade på förhöjda halter av bakterier och organiskt material vilket inte är så lämpligt för dricksvattenanvändning. Slutsatsen är att Ingaröåsen lämpar sig för infiltration av ytvatten i och med dess goda kvalitet och att de bör återanvända den gamla infiltrationsanläggningen som redan finns vid Rosenmalm. Dels eftersom det är störst jorddjup där och dels att grundvattnet flödar neråt mot fladen därifrån. Återvallsträsk behöver analyseras vidare och sedan utredas om bakteriehalterna är för höga eller om det går att åtgärda innan det infiltreras i åsen. Den förhöjda halten av organiskt material bör gå att åtgärdas genom luftning av vattnet i bassängerna. / The question about groundwater in today’s society is a controversial subject where the current climate change leads to more extreme weather and the society has to increase the readiness to it. Värmdö kommun has taken action to this and has given Geoveta the work to determine if it is possible to re-infiltrate water from the lake Återvallsträsk into the esker on Ingarö. This bachelor’s work is a small project within the larger one and aiming to investigate if the esker on Ingarö is suitable for re-infiltration from the lake Återvallsträsk. This work includes a literature study in order to get information about the structure of the esker and origin and problems linked to it used for landfills and gravel pits. It also includes a field study where soil and water samples were taken to be analyzed in a chemistry lab and for dry sieving to see what the samples contains and how the particle size distribution is formed. The material in the esker contains mostly sand and some gravel and the quality turned out fine. The quality in the lake turned out to not be so good, containing elevated levels of bacteria and organic material. The conclusion is that the esker is suited for re-infiltration of lake water, but the lake needs to be continuously tested again and further analyzed and determine if the elevated levels of organic material and bacteria can be reduced.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-411700 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Pegestam, Ebba |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds