Bakgrund: Etisk stress uppstår när sjuksköterskan inte kan genomföra det hen anser är rätt på grund av institutionella hinder. Fenomenet är sannolikt lika gammalt som professionen, men definierades först på 80-talet av Andrew Jameton. Det är hans definition som används i uppsatsen. Sjuksköterskans arbetar nära patienten men arbetet sker också inom ramen för en organisation med hierarkier och krav på effektivitet. Yrkesrollen är starkt förknippad med att göra gott och hjälpa andra, men i en del situationer hindras sjuksköterskan från att leva upp till det på grund av yttre faktorer. Etisk stress är en av de individuella konsekvenserna av dessa situationer. Syfte: Att beskriva de situationer som orsakar etisk stress hos sjuksköterskor. Metod: För att uppnå syftet har en litteraturöversikt genomförts. En sökning efter relevanta artiklar som använt Jametons definition har gjorts i databaser. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa har använts. Elva artiklar har valts ut, bearbetats och analyserats. Studier från Asien, Europa, USA och Afrika har använts. Resultat: Utifrån de situationer som beskrevs i litteraturen kunde tre huvudteman urskiljas: etisk stress i möten med annan vårdpersonal (1), etisk stress i möten med anhöriga (2) och etisk stress i möten med strukturella omständigheter (3). Gemensamt för dessa möten är att de placerar sjuksköterskan i en trängd situation utan upplevda valmöjligheter. Diskussion: Etisk stress hos sjuksköterskor tolkades som ett uttryck för sjuksköterskans olika roller, den skyddande rollen nära patienten och den underordnade rollen gentemot läkarna. De situationer som skapade etisk stress upplevdes på liknande sätt i alla länder oavsett tillgången på resurser och andra yttre omständigheter. Resultatet diskuterades inom ramen för Orlandos teori om patientrelationens reflexiva natur och vårdandets praktik. Den etiska stressen placerades i ett större strukturellt sammanhang för att öka förståelsen för fenomenet och för att göra det möjligt att hitta institutionella lösningar på problemet. / Background: Moral distress arises when the nurse cannot implement a course of action that is considered to be right due to institutional restraints. This phenomenon is probably as old as the profession itself, yet it was first defined in the 80’s by Andrew Jameton. It is his definition that is used in this paper. The nurse is working close to the patient, the work also takes place within the frames of an organisation with hierarchies and demands of efficiency. The professional role is strongly associated with doing good and helping others, but in some situations the nurse is restrained from doing so due to external factors. Moral distress is one of the individual consequences of these situations. Aim: To describe situations that cause moral distress among nurses. Methods: To reach the aim a literature review was done. A search for relevant scientific articles that had used Jameton’s definition was done i databases. Articles with both qualitative and quantitative methods were used. Eleven articles were chosen, processed and analyzed. Studies taking place in Asia, Europe, USA and Africa were used in this literature review. Results: From the situations described in the literature three different main themes could be discerned: moral distress in encounters with other health care professions (1), with relatives (2) and with external circumstances (3). Common for these encounters is that they place the nurse in a constricted situation wtih the experience of having no choice. Discussion: Moral distress among nurses was interpreted as an expression of nurses' doubble roles; the protective role over to the patient and the subordinate role of the doctor. The situations that caused moral distress were experienced in similar ways in all countries where the studies took place regardless of the access of resources and other external circumstances. The result was also discussed in the context of Ida Jean Orlando's theory of patient relationships and the reflexive nature of caring practice. The moral distress was placed in a larger structural context to increase the understanding of the phenomenon and to make it possible to find institutional solutions to the problem.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-5667 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Waxin, Simon, Genberg, Ia |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds