In caregiving literature, it is often the female gender that has been the focus of attention, and in particular women’s unpaid labor. Studies also tend to make comparisons between men’s and women’s caregiving, using men’s caregiving experiences to show not only that women face greater burdens, but also that men’s needs can be minimized. This means that while gender analysis is not uncommon in the caregiving literature, gender tends to be equated with womanhood. This is impeding us from moving the debates on care and caregiving forward. The dissertation argues – through a phenomenological analysis of men’s motives, experiences and perceptions of care and caregiving – that much could be gained if we were to rectify the gender bias by bringing attention to caregiving men in the gender-aware and masculinity-informed way that is lacking in the family caregiving literature at present. For this dissertation, 19 caregiving adult sons and sons-in-law were interviewed. The aim of the study is twofold. Firstly, it attempts to contribute to the rectification of the gender bias found in the literature on family caregiving by focusing on men’s caregiving and answering the following research questions: What motivates men to provide care for their elderly parents? How do adult sons experience caregiving? What do adult sons think that care and caregiving are, i.e. what are their perspectives on care? Secondly, this dissertation also aims to explore whether a gender-aware and masculinity-informed perspective can be used to enhance our understanding of caregiving. This study discusses how motives, experiences and perspectives, which have so far been interpreted as unique to women, are also matters that men talk about and consider important in caregiving. Thus, this study shows that a gender-aware and masculinity-informed perspective on care can increase our understanding of family caregiving and contribute to rectify the gender bias that care research suffers from. The study suggests that caregiving men should not solely be regarded as empirically interesting. This is because they are an unexploited and theoretically profuse source of information about caregiving. / I omsorgslitteraturen är det ofta kvinnor som är i fokus, och i synnerhet för att synliggöra kvinnors obetalda omsorgsarbete. Omsorgsstudier tenderar också att göra jämförelser mellan män och kvinnor där mäns omsorgserfarenheter används för att påvisa kvinnors tyngre börda samtidigt som mäns omsorgsbehov kan ges lägre betydelse. Detta innebär att även om genusanalyser inte är ovanliga inom omsorgslitteraturen så finns en benägenhet att genus likställs med kvinnors erfarenheter. Detta innebär att omsorgslitteraturen kännetecknas av en genusbias som hindrar vidareutvecklingen av debatten om omsorg och omsorgsgivande. Syftet med avhandlingen är därför tvåfaldig. För det första ämnar denna studie att bidra till att problematisera det genusbias som finns inom omsorgsforskning. Detta genom att fokusera på män som ger omsorg och svara på följande frågeställningar: Vad motiverar män att ge omsorg till sina gamla föräldrar? Hur upplever vuxna söner och svärsöner omsorgssituationen? Vad anser vuxna söner och svärsöner att omsorg är dvs. vad är deras perspektiv på omsorg? För det andra, syftar denna avhandling till att undersöka om ett genus- och maskulinitetsmedvetet perspektiv kan användas för att vidga omsorgsforskningens förståelse av omsorg. Avhandlingen använder sig av en fenomenologisk ansats för att analysera intervjuer med 19 vuxna söner och svärsöner som ger omsorg till sina äldre anhöriga. Deras berättelser visar att motiv, erfarenheter och perspektiv på omsorg, som hittills tolkats som unika för kvinnor, också är aspekter som män talar om och tycker är viktiga i omsorgsgivande. Således visar analyserna i denna avhandling att ett genus och maskulinitetsmedvetet perspektiv på omsorg och omsorgsgivande kan bidra till en ökad kunskap inom omsorgsforskningen, men inte bara när det gäller att ifrågasätta det genusbias som finns utan också för att omsorgsgivande män har en del att bidra med till omsorgsdebatten. Avhandlingen argumenterar nämligen för att omsorgsgivande män inte bara bör betraktas som empiriskt intressanta. Deras föreställningar, erfarenheter och perspektiv erbjuder också möjligheter för teoriutveckling inom omsorgsforskningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-127381 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Wallroth, Veronika |
| Publisher | Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 674 |
Page generated in 0.0026 seconds