<p>År 2000 presenterades en ekonometrisk analys av världens bistånd i artikeln ”Who Gives Foreign Aid to Whom and Why?”, av Alebrto Alesina och David Dollar. Undersökningens syfte var att försöka hitta de variabler som ligger till grund för länders beslut om att skänka bistånd. Resultatet visade att det oftare ligger strategiska och politiska motiv bakom biståndsgivningen, snarare än en önskan om reducerad fattigdom och ökad tillväxt. Efter denna undersökning konstaterade man från svenskt håll att någon liknande undersökning rörande det svenska biståndet aldrig genomförts. Detta trots att Sverige är en av världens största biståndgivare i relativa mått mätt. Sverige skänker varje år så mycket som 0,7 % av BNI i bistånd, och detta bara till FN. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om FN uppfyller de biståndsmål som Sverige har satt upp.</p><p>Genom att försöka hitta variabler som på ett konkret sätt ska mäta de olika biståndsmålen har en ekonometrisk tvärsnittsanalys genomförts. Undersökningen sträcker sig över fem 5-årsperioder, med start 1980. Som beroende variabel har FN:s bistånd per capita använts och som oberoende variabler används BNP per capita, demokrati, rättssäkerhet, jämställdhet, öppenhet, livslängd, barnmortalitet och totalt bistånd. En undersökning av skillnaden i bistånd mellan länder från olika regioner, olika inkomstklasser och med olika skuldsättning har också genomförts.</p><p>Resultatet verkar peka på att FN inte uppfyller de svenska biståndsmålen i sin allokering av bistånd till utvecklingsländer. Men det är svårt att dra några säkra slutsatser på grund av att så få av variablernas koefficienter visar signifikanta värden. Fler undersökningar bör göras innan en säker slutsats kan dras.</p> / <p>In year 2000 an econometric analysis of the world’s ODA was presented in the article “Who Gives Foreign Aid to Whom and Why?” by Alberto Alesina and David Dollar. The purpose of the study was to find the variables that lie as ground for countries’ decision to give foreign aid. The result showed that there are more often strategic and political motives behind the donations, rather than a wish of reduced poverty and economic growth. After this study Sweden concluded that a similar study of the Swedish ODA never had been done. This despite the fact that Sweden is one of the world’s most generous donors, relatively spoken. Sweden donates as much as 0.7 % of its GNP each year, and that’s just to the UN. The purpose of this paper is therefore to investigate whether the UN fulfil the Swedish goals of foreign aid.</p><p>By trying to find variables that correctly measure the different goals, an econometric cross section analysis has been done. The study is divided into five 5-year periods, starting 1980. As dependent variable the UN’s aid per capita is used and as independent variables GDP per capita, democracy, rule of law, equality, openness, expected lifetime, childrens’ mortality and total aid. A study of the difference in aid between countries from different regions, different income classes and with different levels of debt has also been carried out.</p><p>The result implies that the UN does not act in accordance with the Swedish goals of foreign aid, when allocating ODA to developing countries. But it is hard to draw any real conclusions since so few of the coefficients show significant values. More studies should be done before any real conclusion can be made.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-779 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Olsson, Helena |
| Publisher | Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds