När förslaget för en övergång till komponentavskrivning blev känt så var de flesta reaktionerna mycket kritiska. Syftet med vår studie är att se om denna kritik var befogad genom att ta reda på hur de som genomfört övergången till komponentavskrivning uppfattar den nu. Och vilken påverkan det principbaserade regelverket har haft när tolkningar av lagändringen skett. Denna studie är kvalitativ och bygger på personliga intervjuer. Intervjuerna har gjorts utifrån en fenomenografisk ansats där det är de intervjuades uppfattningar av det undersökta fenomenet som är i fokus. Teorin bygger på den insamlade empirin. Utifrån de begrepp och uppfattningar som var återkommande skapades kategorier. Det var utifrån dessa kategorier som teorikapitlet blev utformat, för att ge en ökad förståelse för de begrepp och principer som tas upp. En diskussion kring principbaserade regelverk finns med här och beskrivning av det undersökta fenomenet komponentavskrivning. Empirin är indelad i de kategorier som uppkommit genom bearbetning av den insamlade datan. Slutsatsen i vår studie är att vi kom fram till att de som genomgått övergången till komponentavskrivning är positiva till denna typ av värderingsmetod. De ser nyttan i övergången i och med den ger det en mer rättvisande bild av företaget. Det individuella tolkningsutrymme som de principbaserade standarderna ger utrymme för har visat sig vara en klar fördel vid tillämpning av denna metod då varje tillgång behandlas för sig utifrån tillgångens förutsättningar i verksamheten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-37829 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Tingelholm, Sarah, Carlsson, Carin |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0053 seconds